Det drar ihop sig!
Tjaba bloggen!
Det är en del som har hänt sedan jag uppdaterade bloggen sist. Kan väl börja med att nämna JSM förra veckan, då jag ställde upp på 2000m Hinder i P19. Jag hade förhoppningar om att ta klubbrekordet som låg på 6.35,9. Jag nämnde från förra inlägget mina 3 kräksattacker från hinderloppet i varberg då jag persade med 1,5sek och var helt slut efteråt. Då var tiden 6.46,05. Med andra ord så skulle jag överträffa mig själv om jag skulle nå klubbrekordet. JSM gick av stapeln nere i Vellinge i Skåne, där jag på fredagen möttes av kraftiga vindar på banan. Ja, det blåste riktigt ordentligt men jag försökte trots det att inte lägga onödig kraft på de yttre förutsättningarna eftersom det trots allt är lika för alla. Dessutom kändes tisdagens banpass riktigt bra då jag bl.a. jobbade ordentligt på hindertekniken som rent bokstavligt sög från förra hinderloppet i Varberg. Att trippa inför varje hinderbock kostar onödig kraft som sagt. Loppet skulle gå 17.05 på fredagen så uppvärmingen startade väl en 50min innan start ungefär. Kände mig faktiskt lite småseg under uppvärmingen, men det brukar ofta kännas så för mig. Nerver som styr :P. När det återstod 10min innan vi skulle skjutas iväg kändes kroppen fräsch och sugen på att plågas.
Loppet drog igång, och jag la mig sist av alla. Första hinderpassagen gick ganska dåligt. Den kom alldeless plötsligt då jag inte hade så god uppsikt med tanke på alla löpare framför mig. Täppte dock igen luckan fort tills vi kom till vattengraven som jag klippte mycket bättre. Efter första varvet hade jag plockat 2 löpare och var med i klungan. Som alla andra möttes man varje varv av den motbjudande vinden på bortre rakan. Kan ha varit en anledning till att det var såpass hoppackat. Ingen vill ju ödsla onödiga krafter i vinden! Efter två varv var jag fortfarande med och det kändes riktigt bra i kroppen. Har ingen aning om vad första 1km gick på, men skulle gissa på 3.15 något. Alltså lite långsammare än förra veckan. När vi började närma oss 1200m hände det något dramatiskt. Tempot skruvades upp ganska markant och jag var förberedd på att hänga med, men då ramlade/snubblade/haltade eller jag vet faktiskt inte vad den personen gjorde, men iallfall störde han min rytm då jag fick klippa hinderbocken långt ut i spåret, samtidigt som en annan löpare hoppade in i personen huvud och fick en lårkaka! Eller var det personen som stångade den andra i benet? Det såg riktigt konstigt ut och tyvärr fick personen med lårkakan bryta loppet, vilket gjorde att jag kom i ingemansland. Aj aj aj, inte bra. Det första som mötte mig då var den kraftiga motvinden! Det är just på näst sista varvet som det är viktigt att bibehålla tempot, då det oftast är mest plågsamt mentalt. Jag kämpade så gott jag kunde, men den kraftiga vinden tog hårt på krafterna, och när det återstod ett varv av loppet var jag sprängfylld med mjölksyra, samtidigt som jag var rädd om jag skulle bli omsprungen av de 3 löpare som låg bakom mig. orkade dock stapla mig i mål som 8:e man men tappade ordentligt på klungan framför mig, som säkert hade skapat en lucka på 100m, minst! Tiden blev 6.48,66, alltså lite mer än 2,5 sek från pers. Inte vad jag hade hoppats på, men gav allt jag hade denna gång också. Förutsättningarna var mycket svårare denna gång, vilket noterade på alla tider! Ingen var i närheten av sitt pers! hade det varit vindstilla och att jag hade haft en person att ta rygg på med 2 varv kvar är jag övertygad om att tiden hade gått under 6.40. Klubbrekord hade det inte blivit. Det kände jag. Är inte där ännu. Resten av JSM helgen spenderades med att heja på andra löpare vid sidan av banan, samtidigt som jag orienterade mig i stadskärnan då jag tog några lugna distansrundor. Det är iallafall något speciellt med JSM!
Om vi går vidare så börjar det vankas för avfärd till nordligare breddgrader. Jag talar ju som sagt om Sjukgymnastprogrammet i Umeå, där upproppet är den 5:e september, alltså nu på måndag! Shit, kommer bli riktigt nice att börja med någonting helt nytt och träffa nya människor :) Åker upp på Lördag som det ser ut nu, för att insvepa atmosfären i norrland största stad! Har hört många rykten om att Umeå är en riktigt fin stad med goda förutsättningar till träning. För löpningen lägger jag såklart inte ner ;) Nu blir det att satsa ännu hårdare till nästa säsong! Ni kan nog dra slutsatsen om att jag inte kom in i Linköping som reserv. Tror jag i dagsläget ligger som 4:e reserv men vill inte ödsla några krafter på den biten mer. Nu är det Umeå som gäller!
Träningen rullar på som vanligt tycker jag. känner mig faktiskt i ganska god form. Sprang igår ett stads/parklopp som heter Broarna runt på 5km (5020m om man ska vara exakt, iallafall visade min gps klocka det :P). Sprang in på tiden 17.23 tror jag det blev men gick ut lite för hårt (första km på 3.11). En rolig bana som var ganska flack. Hade väl 3 backar, två relativt branta och en lång, backe med väldigt svag lutning. En av de branta backarna (som var väldigt kort) fick man springa på trappor. Störde löprytmen en aning men åandra sidan var det ca 500m från målet. Banan kan man säga gick 50% på grus och 50% på asfalt. Hade dock krafter kvar kände jag då jag passerade mållinjen, men ett kul lopp som sagt.
Nej nu ska jag hämta min dator på min "föredetta skola". Man får ju som sagt sin dator gratis efter att ha slutat gymnasiet, men det drog ut på tiden.
Ha det gött!
Kommer såklart att uppdatera läget då jag är i Umeå ;)
Det är en del som har hänt sedan jag uppdaterade bloggen sist. Kan väl börja med att nämna JSM förra veckan, då jag ställde upp på 2000m Hinder i P19. Jag hade förhoppningar om att ta klubbrekordet som låg på 6.35,9. Jag nämnde från förra inlägget mina 3 kräksattacker från hinderloppet i varberg då jag persade med 1,5sek och var helt slut efteråt. Då var tiden 6.46,05. Med andra ord så skulle jag överträffa mig själv om jag skulle nå klubbrekordet. JSM gick av stapeln nere i Vellinge i Skåne, där jag på fredagen möttes av kraftiga vindar på banan. Ja, det blåste riktigt ordentligt men jag försökte trots det att inte lägga onödig kraft på de yttre förutsättningarna eftersom det trots allt är lika för alla. Dessutom kändes tisdagens banpass riktigt bra då jag bl.a. jobbade ordentligt på hindertekniken som rent bokstavligt sög från förra hinderloppet i Varberg. Att trippa inför varje hinderbock kostar onödig kraft som sagt. Loppet skulle gå 17.05 på fredagen så uppvärmingen startade väl en 50min innan start ungefär. Kände mig faktiskt lite småseg under uppvärmingen, men det brukar ofta kännas så för mig. Nerver som styr :P. När det återstod 10min innan vi skulle skjutas iväg kändes kroppen fräsch och sugen på att plågas.
Loppet drog igång, och jag la mig sist av alla. Första hinderpassagen gick ganska dåligt. Den kom alldeless plötsligt då jag inte hade så god uppsikt med tanke på alla löpare framför mig. Täppte dock igen luckan fort tills vi kom till vattengraven som jag klippte mycket bättre. Efter första varvet hade jag plockat 2 löpare och var med i klungan. Som alla andra möttes man varje varv av den motbjudande vinden på bortre rakan. Kan ha varit en anledning till att det var såpass hoppackat. Ingen vill ju ödsla onödiga krafter i vinden! Efter två varv var jag fortfarande med och det kändes riktigt bra i kroppen. Har ingen aning om vad första 1km gick på, men skulle gissa på 3.15 något. Alltså lite långsammare än förra veckan. När vi började närma oss 1200m hände det något dramatiskt. Tempot skruvades upp ganska markant och jag var förberedd på att hänga med, men då ramlade/snubblade/haltade eller jag vet faktiskt inte vad den personen gjorde, men iallfall störde han min rytm då jag fick klippa hinderbocken långt ut i spåret, samtidigt som en annan löpare hoppade in i personen huvud och fick en lårkaka! Eller var det personen som stångade den andra i benet? Det såg riktigt konstigt ut och tyvärr fick personen med lårkakan bryta loppet, vilket gjorde att jag kom i ingemansland. Aj aj aj, inte bra. Det första som mötte mig då var den kraftiga motvinden! Det är just på näst sista varvet som det är viktigt att bibehålla tempot, då det oftast är mest plågsamt mentalt. Jag kämpade så gott jag kunde, men den kraftiga vinden tog hårt på krafterna, och när det återstod ett varv av loppet var jag sprängfylld med mjölksyra, samtidigt som jag var rädd om jag skulle bli omsprungen av de 3 löpare som låg bakom mig. orkade dock stapla mig i mål som 8:e man men tappade ordentligt på klungan framför mig, som säkert hade skapat en lucka på 100m, minst! Tiden blev 6.48,66, alltså lite mer än 2,5 sek från pers. Inte vad jag hade hoppats på, men gav allt jag hade denna gång också. Förutsättningarna var mycket svårare denna gång, vilket noterade på alla tider! Ingen var i närheten av sitt pers! hade det varit vindstilla och att jag hade haft en person att ta rygg på med 2 varv kvar är jag övertygad om att tiden hade gått under 6.40. Klubbrekord hade det inte blivit. Det kände jag. Är inte där ännu. Resten av JSM helgen spenderades med att heja på andra löpare vid sidan av banan, samtidigt som jag orienterade mig i stadskärnan då jag tog några lugna distansrundor. Det är iallafall något speciellt med JSM!
Om vi går vidare så börjar det vankas för avfärd till nordligare breddgrader. Jag talar ju som sagt om Sjukgymnastprogrammet i Umeå, där upproppet är den 5:e september, alltså nu på måndag! Shit, kommer bli riktigt nice att börja med någonting helt nytt och träffa nya människor :) Åker upp på Lördag som det ser ut nu, för att insvepa atmosfären i norrland största stad! Har hört många rykten om att Umeå är en riktigt fin stad med goda förutsättningar till träning. För löpningen lägger jag såklart inte ner ;) Nu blir det att satsa ännu hårdare till nästa säsong! Ni kan nog dra slutsatsen om att jag inte kom in i Linköping som reserv. Tror jag i dagsläget ligger som 4:e reserv men vill inte ödsla några krafter på den biten mer. Nu är det Umeå som gäller!
Träningen rullar på som vanligt tycker jag. känner mig faktiskt i ganska god form. Sprang igår ett stads/parklopp som heter Broarna runt på 5km (5020m om man ska vara exakt, iallafall visade min gps klocka det :P). Sprang in på tiden 17.23 tror jag det blev men gick ut lite för hårt (första km på 3.11). En rolig bana som var ganska flack. Hade väl 3 backar, två relativt branta och en lång, backe med väldigt svag lutning. En av de branta backarna (som var väldigt kort) fick man springa på trappor. Störde löprytmen en aning men åandra sidan var det ca 500m från målet. Banan kan man säga gick 50% på grus och 50% på asfalt. Hade dock krafter kvar kände jag då jag passerade mållinjen, men ett kul lopp som sagt.
Nej nu ska jag hämta min dator på min "föredetta skola". Man får ju som sagt sin dator gratis efter att ha slutat gymnasiet, men det drog ut på tiden.
Ha det gött!
Kommer såklart att uppdatera läget då jag är i Umeå ;)
Kommentarer
Trackback
