Iron deficiency....
Tjaba bloggen!
Ja, som ni har märkt har denna blogg varit sparsam med inlägg den senaste tiden. Men jag har haft mina anledningar. Har nämligen inte mått prima om man säger så. Först och främst har jag gjort mitt vardagliga rehabprogram 2ggr/dag, för att stärka mitt knä. Överbelastningsskador....Usch! men efter regn kommer sol! hoppas jag.
Iallafall. Förutom det så har det blivit mycket träning på längdskidor som alternativträning för att bibehålla pumpen. Men som ni vet är jag en sådan person som inte tar det lugnt i spåret. Nej, alla pass låg över 1.30h med hög belasting! I efterhand så ångrar man detta misstag. Men hur kul är det att tappa allt man har slitit med under flera månader? Innerst inne vet jag att man inte tappar allt. Egentligen inget nästan, bara fartkänslan. Det beror ju iförsig på hur länge man är skadad... Nej, nu är jag för negativ. Detta ledde iallafall till "överträningssyndrom". Jag gick in i väggen. Både fysiskt och psykiskt. Pulsen rusade iväg över 100slag/minut när jag ställde mig upp, min inre stress om att desperat bli frisk igen från skador svävade ständigt i tankarna. Mitt blekansikte fick mig att se ut som ett spöke (nästan) och läpparna kändes som sahara. Nej, något stämde inte. Och att bibehålla ett fokus i skolan var utom räckhåll. Jag var tvungen att kolla upp det.
Tack och lov var hjärtat starkt och friskt! blodvärdena var bra, blodtrycket var mycket bra. Men... Järnvärdena var dåliga... Favorit i repris med andra ord. Har haft det tidigare och DET VAR INTE KUL! Man orkar ju ingenting :S
Jag tog ett snabbt beslut. Sjukskrev mig från skolan 2 dagar och la mig i sängen, där jag inte gjorde NÅGONTING! Avsolut inget! Det ända jag gjorde var att vila, äta, sova, äta, vila osv... Kroppen fick inte belastas någon i princip. Mycket järnrik mat blev det. Vad blev resultatet? 2 dagar senare var jag back in school. Kroppen kändes starkare och jag åt fortfarande mycket järn. Pulsen hade gått ner. Knät kändes mycket bättre efter att ha fått vila. Nu kanske det går åt ljusare tider?
Bedrev den dagen en lätt jogg på 8km. Resultat = bra. Dagen efter kändes kroppen lättare. 10km på det. resultat= bättre! och dagen efter det 11km. Resultat = ännu bättre! knät känns bättre och pulsen går neråt. Av träning?! Och idag hade jag tänkt att bedriva ett intervallpass på crosstrainern för knäts skull. Är jag dum i huvudet tänker ni? Ska man träna med järnbrist i kroppen? Personligen anser jag att man ska läsa efter hur kroppen känns. Är den stark och fräsch så är det värt att känna av. Nu blev det o andra sidan inget intervallpass.
Innan jag skulle gå fram och betala på gymmet såg jag i ögonfrån hur en kvinna i 30 års åldern klev av crosstrainern. Yes! nu är den ledig. Betala snabbt nu så är den din! När jag är 5m från maskinen dyker en yngre kvinna vad sub 20 års åldern upp på crossen! Yikes! Jag har sätt det ansiktet förr. Och jag vet att denna person inte står några 10min på den maskinen. Nej, snarare 1timme :/
Gick därför tillbaka till kassan, drog en story om att "jag ska iväg på fest och mitt träningsredskap är upptagen så jag vet inte om jag hinner med passet. Är det ok om jag får tillbaka pengarn?" ;)
Och det gick ju bra. Men vad ska man göra då?
Distanspass kanske? Japp, det kör vi på. Jag går på inre känsla. Dvs, så att knät känns bra och att kroppen inte känns svag. Efter 47.34min loggar jag in efter ett 12km pass. 3.58min/km fart. Knät reagerade bra, kroppen kändes bra. Det är något skumt med mig. Ena dagen är man övertränad. Andra dagen har man järnbrist och tredje dagen ligger man och rullar i ett stadigt 3.58tempo. NU MÅR JAG BRA! men innerst vet jag att jag fortfarande har dåliga järnvärden i kroppen. Just idag var den mentala biten starkare än allt annat. Jag tänkte inte på något. Jag bara sprang. Dock så kände jag något. Inte smärta utan glädje. Glädje över att vara en löpare.
En sista sak. Tro inte att jag är dum som springer trots järnbrist i kroppen. Jag vet när kroppen inte känns rätt. Men när man blir skadad och stressen smyger in under rehabtiden så bryter man ner kroppen på kortisol och då är det lätt att kroppen blir nedtränad, deprimerad och orkeslös samt att det blir svårare att tillgodogöra sig näringsämnen (som järn exempelvis). Ok. Jag hade också ett sår i tarmen som gjorde att upptaget av järnet blev minimalt. Men det har läkt vilket känns underbart. Var lite rädd förut över den situationen. Så nu finns det inte mycket kortisol kvar. Nu är mycket positivt vilket känns gött!
Nej, jag är faktiskt trött så sängen väntar för min del.
Ha en fortsatt trevlig kväll!
Ja, som ni har märkt har denna blogg varit sparsam med inlägg den senaste tiden. Men jag har haft mina anledningar. Har nämligen inte mått prima om man säger så. Först och främst har jag gjort mitt vardagliga rehabprogram 2ggr/dag, för att stärka mitt knä. Överbelastningsskador....Usch! men efter regn kommer sol! hoppas jag.
Iallafall. Förutom det så har det blivit mycket träning på längdskidor som alternativträning för att bibehålla pumpen. Men som ni vet är jag en sådan person som inte tar det lugnt i spåret. Nej, alla pass låg över 1.30h med hög belasting! I efterhand så ångrar man detta misstag. Men hur kul är det att tappa allt man har slitit med under flera månader? Innerst inne vet jag att man inte tappar allt. Egentligen inget nästan, bara fartkänslan. Det beror ju iförsig på hur länge man är skadad... Nej, nu är jag för negativ. Detta ledde iallafall till "överträningssyndrom". Jag gick in i väggen. Både fysiskt och psykiskt. Pulsen rusade iväg över 100slag/minut när jag ställde mig upp, min inre stress om att desperat bli frisk igen från skador svävade ständigt i tankarna. Mitt blekansikte fick mig att se ut som ett spöke (nästan) och läpparna kändes som sahara. Nej, något stämde inte. Och att bibehålla ett fokus i skolan var utom räckhåll. Jag var tvungen att kolla upp det.
Tack och lov var hjärtat starkt och friskt! blodvärdena var bra, blodtrycket var mycket bra. Men... Järnvärdena var dåliga... Favorit i repris med andra ord. Har haft det tidigare och DET VAR INTE KUL! Man orkar ju ingenting :S
Jag tog ett snabbt beslut. Sjukskrev mig från skolan 2 dagar och la mig i sängen, där jag inte gjorde NÅGONTING! Avsolut inget! Det ända jag gjorde var att vila, äta, sova, äta, vila osv... Kroppen fick inte belastas någon i princip. Mycket järnrik mat blev det. Vad blev resultatet? 2 dagar senare var jag back in school. Kroppen kändes starkare och jag åt fortfarande mycket järn. Pulsen hade gått ner. Knät kändes mycket bättre efter att ha fått vila. Nu kanske det går åt ljusare tider?
Bedrev den dagen en lätt jogg på 8km. Resultat = bra. Dagen efter kändes kroppen lättare. 10km på det. resultat= bättre! och dagen efter det 11km. Resultat = ännu bättre! knät känns bättre och pulsen går neråt. Av träning?! Och idag hade jag tänkt att bedriva ett intervallpass på crosstrainern för knäts skull. Är jag dum i huvudet tänker ni? Ska man träna med järnbrist i kroppen? Personligen anser jag att man ska läsa efter hur kroppen känns. Är den stark och fräsch så är det värt att känna av. Nu blev det o andra sidan inget intervallpass.
Innan jag skulle gå fram och betala på gymmet såg jag i ögonfrån hur en kvinna i 30 års åldern klev av crosstrainern. Yes! nu är den ledig. Betala snabbt nu så är den din! När jag är 5m från maskinen dyker en yngre kvinna vad sub 20 års åldern upp på crossen! Yikes! Jag har sätt det ansiktet förr. Och jag vet att denna person inte står några 10min på den maskinen. Nej, snarare 1timme :/
Gick därför tillbaka till kassan, drog en story om att "jag ska iväg på fest och mitt träningsredskap är upptagen så jag vet inte om jag hinner med passet. Är det ok om jag får tillbaka pengarn?" ;)
Och det gick ju bra. Men vad ska man göra då?
Distanspass kanske? Japp, det kör vi på. Jag går på inre känsla. Dvs, så att knät känns bra och att kroppen inte känns svag. Efter 47.34min loggar jag in efter ett 12km pass. 3.58min/km fart. Knät reagerade bra, kroppen kändes bra. Det är något skumt med mig. Ena dagen är man övertränad. Andra dagen har man järnbrist och tredje dagen ligger man och rullar i ett stadigt 3.58tempo. NU MÅR JAG BRA! men innerst vet jag att jag fortfarande har dåliga järnvärden i kroppen. Just idag var den mentala biten starkare än allt annat. Jag tänkte inte på något. Jag bara sprang. Dock så kände jag något. Inte smärta utan glädje. Glädje över att vara en löpare.
En sista sak. Tro inte att jag är dum som springer trots järnbrist i kroppen. Jag vet när kroppen inte känns rätt. Men när man blir skadad och stressen smyger in under rehabtiden så bryter man ner kroppen på kortisol och då är det lätt att kroppen blir nedtränad, deprimerad och orkeslös samt att det blir svårare att tillgodogöra sig näringsämnen (som järn exempelvis). Ok. Jag hade också ett sår i tarmen som gjorde att upptaget av järnet blev minimalt. Men det har läkt vilket känns underbart. Var lite rädd förut över den situationen. Så nu finns det inte mycket kortisol kvar. Nu är mycket positivt vilket känns gött!
Nej, jag är faktiskt trött så sängen väntar för min del.
Ha en fortsatt trevlig kväll!
Behåll humöret uppe!
Tjaba bloggen!
Det var ett bra tag sedan jag skrev. Det mesta har berott på att jag inte har varit på humör faktiskt. Eller, det har skiftat väldigt mycket under de senaste dagarna. För 2 veckor sedan var jag dock nere i Alperna med far, vilket var mycket angenämt. Slappat? Japp, men inte bara :P mycket löpning blev det också i bergen. Orten (Spitzingsee) ligger på 1100m höjd över havet, så lite höghöjdsträning gav det iallafall. De första 2 dagarna tog det dock emot kan jag säga :P Speciellt uppför, haha. Men för det mesta ägnades den största tiden på spa:t. Me like it! Mycket bastu, bubbelbad, fotbad mm. Bra återhämtning mellan passen.
På tal om återhämtning är det något som jag INTE har varit slarvig med de senaste månaderna. Jag har varit nogrann med sömnen, kosten, stretchning, varva hårda med lätta pass, prehabträning, bastu, massage, you name it!
Trots det så fick jag några bakslag efter att ha kommit hem till Sverige. Det första började redan dagen efter. Jag var ute på ett klassiskt distanspass på 14km i ett lugnt och samsat tempo. Inget gjorde ont, allt stämde, men efter 8km fick jag en AKUT bajsattack! Vad gör man då? Jo, jag var ju tvungen att vädra rumpan. Rakt in i skogen ner med brallorna och.......Asså, egentligen var det inte det här ämnet jag ville komma till, men jag var bl.a. med om den händelsen. Det var när jag cyklade hem och kom innanför som jag kände en smärta i höftfästet. Diagnos = mycket stel i höftböjarmuskeln. Behandling = massage, stretch, en extra vilodag och syrka = höften back on track! yes! fortsatte mitt träningsschema som planerat, där kroppen svarade bra förra veckan med bl.a. ett bra intervallpass på bana inomhus. Lördagens distanspass gick stadigt på räls, söndagens tröskelintervaller i - 12 grader kändes också bra.
Måndag...... Distans 15km... Inga känningar under loppets gång. Har absolut inte ont någonstans, kroppen är fräsch, inte trött och inte sliten utan FRÄSCCCCCH! Låg på stadiga 4.20min/km. Klar med passet, huvudet mår bra, musklerna är lagom varma och jag cyklar hem till villa á la Holm. Stretchar musklerna, känns bra och sen ska jag gå nerför trapporna till duschen. Men?! vad nu då? det gör ont i knät? stel? nja, snarare en irritation. Ställer mig i duschen och kör kallt & varmt på området (för att öka blodcitkulationen och på så sätt mjukna upp muskeln/leden). Efter att ha duschat klart går jag upp och gör i ordning en fettrik mat som jag gillar. Sitter och äter samtidigt som jag ser på "Jason Bourne". Klar med käket efter 30min, ställer mig upp och knät smärtar riktigt ordentligt. Men vad f*n!?!? What´s wrong liksom?
Då kommer det upp ett minne från min hjärna. Våren 2009. Patellofemoralt smärtsyndrom. Diagnos: smärtar vid långvarigt huksittande, gång nerför trappor, sittande i bil, smärtor runt knäskålsregionen. Alla smärtor liknar exakt den insident som jag hade då.
Då kommer nästa fråga. Hur blev jag bra från detta syndrom? Muskelkontraktioner var svaret då. Jag var då svag i quadriceps, vilket gorde att knäskålen pekade utåt och bildade en såkallade Q-vinkel från höft - knät. Kort sagt, knäskålen får jobba extra hårt vilket gör att den överbelastas. Inte kul, men jag vet vad som behövs göras. Undvik löpning, bedriv alternativ träning som längdåkning, rehabträning, laserbehandling, vila, överskott av energi från mat och behåll en god blodcirkulation i området. Check på allt!
Har därför bedrivit längdskidåkning de senaste 2 dagarna (vilade dagen efter uppkomsten) vilket har varit mycket roligt och dessutom härligt då solen har tittat fram. Man får en riktigt bra pump av längdskidor, aktiverar mer muskler än löpning vilket jag kan ha nytta av i dagsläget. Men som sagt, då når inte samma glädjestandard som löpning.
På tal om längdskidor, så började ju Skid-VM idag där Marcus Hellner soppade hem en guldmedalj och Emil Jönsson en bronspeng i Sprint. Starkt jobbat killar! Då är man glad över att vara Svensk. Speciellt då Hellner slog Northug ;D
I det övriga har det blivit mycket råplugg på prakitken i körskolan samt några tester på datorn. Enligt min körskola är man tvungen att ha 63 av 70p medans det "riktiga provet" nöjer sig med 52 eller 53p. Har nu klarat A delen där jag fick precis 63p. Yippie! eller inte... De 3 tidigare omgångarna fick jag 61,60,61p vilket jag lackade ut totalt på. B-delen kan man deffinera som: "Close but no cigar". De sista 2 har jag fått 62 vs 62p. Mycket irriterande helt enkelt.... Men det gäller att bibeålla ett positivt intryck till vardagen. Snart är det vår dessutom och knät kommer läka! Det ska läka fort! Jag har börjat bli mycket erfaren av överbelastningar.
Det som är irriternade är bara att denna gång sa inte kroppen till att "något var fel" under löpningens gång?
Pers men inte nöjd....
Tjaba bloggen!
Då har Norrköping utvecklats till ett fullspäckat skridskorlandskap! SNORHALT! Det märkte jag tydligt då jag för 3 timmar sedan var ute på ett 16km distanspass. Men jag ramlade inte en ända gång så därför är jag nöjd :)
Dock blev jag inte lika nöjd igår, då jag sprang DM 3000m. Planen var att få en tid runt 9.30 vilket jag visste fanns inom ramen. Jag blev anmäld till A - heatet, så mina förhoppningar till att loppet skulle gå fort gick i uppfyllelse.
Problemet var bara att det gick lite för fort för min del. Första kilometern gick på 3.03 och redan då började kroppen kännas sliten. Men jag försökte bita mig fast i en rygg och efter hälften (1500m) passerade jag på 4.42 så 9.30 skulle trots allt kunna gå. Men då var jag riktigt sliten.... Låren hade fått för stora ansamlingar av mjölksyra från den höga utgångsfarten, och andningen började kännas väldigt ansträngande. När jag passerde km 2 på 6.23 så var min kropp allt annat än fräsch. Det fanns inget annat än att orka ta sig i mål. Tiden landade på 9.47, vilket ändå faktiskt är pers med 5 sek. Men jag vet att det finns så många mer sekunder att ta av i denna kropp.
Men som sagt, det finns ett par orsaker till varför tiden inte blev bättre:
1. Jag ligger inne i en 100km vecka
2. Har bara bedrivit distanspass innan loppet (dock ett snabbdistanspass 11km i 3.45min/km fart)
3. Utgångsfarten var för hög
4. Jag fick springa i ingenmansland sista 7 varven
Kort sagt, det finns ändå orsaker till sluttiden. Och då ställer ni säkert frågan, varför tränar du så mycket mängd denna vecka då det är ett 3000m lopp? ska man inte vara i form då? borde jag inte ha bedrivit mer fartpass denna vecka?
Saken är att: Jag ska inte vara bäst nu på året. Vintern är den tiden på året som man ska grundträna, och bygga upp en grunduthållighet inför kommande utesäsong. Det är då jag ska vara i bästa form, det är då mer kvalitétspass i form av intervaller som kommer läggas in i passen, medans mängden kommer sänkas också.
Och att jag gick ut i den farten berodde på att alla andra i heatet också gjorde det (några snabbare dock) och då vill man ju inte vika ner sig. Hellre går jag ut för hårt och stumnar, än kommer i mål fräsch.
Och jag var så nära att nå målet "spy efter lopp" men jag hade ganska brottom hem, så nedvarvningen började ganska snart efter loppet, vilket då gör att man syresätter musklerna och på så sätt rensas mjölksyran bort.
Det är ett gott råd till er som idrottar! om ni är sprängda med mjölksyra, se då till att varva ner ordentligt även om ni är utpumpade! Det påskyndar återhämtningen mycket fortare + att ni slipper lida lika länge med illamåendet ;)
Det var allt för mig idag.
På måndag sticker jag till Alperna, höghöjdsträning! Det blir riktigt nice :)
Ha en fortsatt bra dag!
Då har Norrköping utvecklats till ett fullspäckat skridskorlandskap! SNORHALT! Det märkte jag tydligt då jag för 3 timmar sedan var ute på ett 16km distanspass. Men jag ramlade inte en ända gång så därför är jag nöjd :)
Dock blev jag inte lika nöjd igår, då jag sprang DM 3000m. Planen var att få en tid runt 9.30 vilket jag visste fanns inom ramen. Jag blev anmäld till A - heatet, så mina förhoppningar till att loppet skulle gå fort gick i uppfyllelse.
Problemet var bara att det gick lite för fort för min del. Första kilometern gick på 3.03 och redan då började kroppen kännas sliten. Men jag försökte bita mig fast i en rygg och efter hälften (1500m) passerade jag på 4.42 så 9.30 skulle trots allt kunna gå. Men då var jag riktigt sliten.... Låren hade fått för stora ansamlingar av mjölksyra från den höga utgångsfarten, och andningen började kännas väldigt ansträngande. När jag passerde km 2 på 6.23 så var min kropp allt annat än fräsch. Det fanns inget annat än att orka ta sig i mål. Tiden landade på 9.47, vilket ändå faktiskt är pers med 5 sek. Men jag vet att det finns så många mer sekunder att ta av i denna kropp.
Men som sagt, det finns ett par orsaker till varför tiden inte blev bättre:
1. Jag ligger inne i en 100km vecka
2. Har bara bedrivit distanspass innan loppet (dock ett snabbdistanspass 11km i 3.45min/km fart)
3. Utgångsfarten var för hög
4. Jag fick springa i ingenmansland sista 7 varven
Kort sagt, det finns ändå orsaker till sluttiden. Och då ställer ni säkert frågan, varför tränar du så mycket mängd denna vecka då det är ett 3000m lopp? ska man inte vara i form då? borde jag inte ha bedrivit mer fartpass denna vecka?
Saken är att: Jag ska inte vara bäst nu på året. Vintern är den tiden på året som man ska grundträna, och bygga upp en grunduthållighet inför kommande utesäsong. Det är då jag ska vara i bästa form, det är då mer kvalitétspass i form av intervaller som kommer läggas in i passen, medans mängden kommer sänkas också.
Och att jag gick ut i den farten berodde på att alla andra i heatet också gjorde det (några snabbare dock) och då vill man ju inte vika ner sig. Hellre går jag ut för hårt och stumnar, än kommer i mål fräsch.
Och jag var så nära att nå målet "spy efter lopp" men jag hade ganska brottom hem, så nedvarvningen började ganska snart efter loppet, vilket då gör att man syresätter musklerna och på så sätt rensas mjölksyran bort.
Det är ett gott råd till er som idrottar! om ni är sprängda med mjölksyra, se då till att varva ner ordentligt även om ni är utpumpade! Det påskyndar återhämtningen mycket fortare + att ni slipper lida lika länge med illamåendet ;)
Det var allt för mig idag.
På måndag sticker jag till Alperna, höghöjdsträning! Det blir riktigt nice :)
Ha en fortsatt bra dag!
Summering av helgen
Tjaba!
Då har man gjort årspremiär på bana. Kl. 15 (ca) gick starskottet på 1500m där planen var att gå under 4.20. Jag var dagen innan loppet lite osäker på hur jag skulle behärksa farten, då min träning denna vecka bara har varit distans,distans och återigen distanslöpning i lugn/måttlig fart. Men det leder inte till något positivt stråk att tänka på den biten, utan jag satte upp en bild i huvudet hur fräsch jag skulle vara när loppet var igång, hur benen bara malde på utan någon anstängning och hur roligt det verkligen är att tävla, då mina skadeproblem från förra året hindrade mig från att tävla och träna ordentligt.
Hur som helst så gick det iallfall bra. 4.24:00, pers med 2sek och 34hundradelar får man ändå vara nöjd med (Y) Det som jag fick bra respons på efter loppet var att kroppen var fräsch när jag passerade mållinjen. Det finns alltså många sekunder att plocka i denna kropp, den kan jag lova!
Idag blev det ett långintevallpass efter tävlingen. 6*4min med 2min vila kändes bra trots loppet igår så det gör helgen extra bra (Y)
Något jag också har saknat är tävlingsandan som alla andra löpare som sveper in i mitt sinne då jag kliver in i tävlingsarenan. Speciellt medel/långdistansare! Vadå? är jag orättvis? Det är ju så! När man är med folk som brinner för samma sak som jag själv blir man ju alldeless varm inombords. Det är verkligen ett trevligt folk.
Veckan som kommer nu blir tuff. 100km + DM på fredag där jag kommer springa 3000m. Men det ska gå bra där med! Kan man persa på 5000m för 2 veckor sedan (som också var en 100km vecka) så kan det gå den här gången också! Viktigast är att jag följer träningsplanen.
Detta inlägg var mest fokuserat på löpningen. Men det är bara att ni vänjer er. Det mesta handlar om löpning på denna blogg. Inget jag kan göra någonting åt. Min vardag kretsar kring löpning.
Jag är ju en löpare....
Då har man gjort årspremiär på bana. Kl. 15 (ca) gick starskottet på 1500m där planen var att gå under 4.20. Jag var dagen innan loppet lite osäker på hur jag skulle behärksa farten, då min träning denna vecka bara har varit distans,distans och återigen distanslöpning i lugn/måttlig fart. Men det leder inte till något positivt stråk att tänka på den biten, utan jag satte upp en bild i huvudet hur fräsch jag skulle vara när loppet var igång, hur benen bara malde på utan någon anstängning och hur roligt det verkligen är att tävla, då mina skadeproblem från förra året hindrade mig från att tävla och träna ordentligt.
Hur som helst så gick det iallfall bra. 4.24:00, pers med 2sek och 34hundradelar får man ändå vara nöjd med (Y) Det som jag fick bra respons på efter loppet var att kroppen var fräsch när jag passerade mållinjen. Det finns alltså många sekunder att plocka i denna kropp, den kan jag lova!
Idag blev det ett långintevallpass efter tävlingen. 6*4min med 2min vila kändes bra trots loppet igår så det gör helgen extra bra (Y)
Något jag också har saknat är tävlingsandan som alla andra löpare som sveper in i mitt sinne då jag kliver in i tävlingsarenan. Speciellt medel/långdistansare! Vadå? är jag orättvis? Det är ju så! När man är med folk som brinner för samma sak som jag själv blir man ju alldeless varm inombords. Det är verkligen ett trevligt folk.
Veckan som kommer nu blir tuff. 100km + DM på fredag där jag kommer springa 3000m. Men det ska gå bra där med! Kan man persa på 5000m för 2 veckor sedan (som också var en 100km vecka) så kan det gå den här gången också! Viktigast är att jag följer träningsplanen.
Detta inlägg var mest fokuserat på löpningen. Men det är bara att ni vänjer er. Det mesta handlar om löpning på denna blogg. Inget jag kan göra någonting åt. Min vardag kretsar kring löpning.
Jag är ju en löpare....
Snart dags för inomhustävling
Tjaba!
Ja, snart är det februari redan. Tiden går fort må jag säga. Men trots det så spenderas tiden på ett flitigt sätt. Dvs, träning, praktik, körskola, måleri och läsning så lite saker gör jag iallafall :P
Och på lördag är det dags för tävling. 1500m inomhus. Hur är formen för denna "blåband"-distans? Svaret är: ingen aning. Jag är ganska medveten om att jag ligger inne i en ganska tuff grundträningsperiod, där jag lägger mest fokus på distanslöpning och tröskelträning. Mjölksyra använder jag mig ytterst sparsamt med. Visst, intervallpassen på fredagarna är inriktad mot anaerob spjälkning då jag kör intervaller, 2*6*400m. Förra veckans tider låg mellan 69-71sek där sista loppet gick på 67sek. Alla löpta i lättviktare, så visst har jag lite fart i benen. Men som sagt, denna vecka har jag inte kört något intervallpass överhuvudtaget (och jag följer min tränares program såklart :P) så jag är lite rädd om man har tappat "farkänsla"? Men jag måste tänkta långsiktigt. Detta är bara ett avbrott från mängdträningen, och jag tar det som ett rent fartpass. Men trots det kommer jag kötta så hårt jag kan, vilket kommer resultera i fosterställning efteråt. Har jag flyt blir det galla/spyor på köpet ;)
Jag ville iallfall känna av 1500m farten idag så jag bedrev ett distanspass på 11km. 10,5km sprang jag i 4.00min/km och sista 500m gick på.....1.28, dvs 2.56min/km, alltså det tempot som jag ska ha på 1500m :P
500m är ioförsig bara 1/3 av hela distansen, men o andra sidan så hade jag sprungit 10,5km innan dess? så vi får se hur det går. Nästa vecka bir det mer fartpass och då är det också DM 3000m som jag lägger mer fokus på. Tror jag har mer att ge på den distansen.
Nog pratat om löpning.
Jag har bivit beroende av ett frågespel vid namn Oxie som finns på facebook. Kan sitta där i flera timmar och spela xD det är bra att ge hjärnan en omgång, och dessutom lär man sig nya saker på köpet. Men jag ska nog ändå dra ner lite Oxie-spelandet, har blivit lite mycket av den biten då huvudet har blivit 3% större?
Haha, skojja bara ;)
Sen har jag fått tillbaka en såkallad "Bond-apstinens". Dvs, jag har börjat titta på Bond, James Bond igen. Det kommer och går. Ibland tycker jag det är riktigt dåligt, men sedan gillar jag ändå Bonds bemötande till kvinnorna, hans skills att aldrig bli träffad av kulor, han överlever alltid trots det dödsfarliga uppdrag han får :P
Aja, jag har nog ärft det från fadern. Han har alltid uppskattat Bondfilmer, men vi har ganska likaratade skämt. Påminn mig inte om det är för slags skämt :S
Nej, nu får det räcka.
Ha det bra!
Ja, snart är det februari redan. Tiden går fort må jag säga. Men trots det så spenderas tiden på ett flitigt sätt. Dvs, träning, praktik, körskola, måleri och läsning så lite saker gör jag iallafall :P
Och på lördag är det dags för tävling. 1500m inomhus. Hur är formen för denna "blåband"-distans? Svaret är: ingen aning. Jag är ganska medveten om att jag ligger inne i en ganska tuff grundträningsperiod, där jag lägger mest fokus på distanslöpning och tröskelträning. Mjölksyra använder jag mig ytterst sparsamt med. Visst, intervallpassen på fredagarna är inriktad mot anaerob spjälkning då jag kör intervaller, 2*6*400m. Förra veckans tider låg mellan 69-71sek där sista loppet gick på 67sek. Alla löpta i lättviktare, så visst har jag lite fart i benen. Men som sagt, denna vecka har jag inte kört något intervallpass överhuvudtaget (och jag följer min tränares program såklart :P) så jag är lite rädd om man har tappat "farkänsla"? Men jag måste tänkta långsiktigt. Detta är bara ett avbrott från mängdträningen, och jag tar det som ett rent fartpass. Men trots det kommer jag kötta så hårt jag kan, vilket kommer resultera i fosterställning efteråt. Har jag flyt blir det galla/spyor på köpet ;)
Jag ville iallfall känna av 1500m farten idag så jag bedrev ett distanspass på 11km. 10,5km sprang jag i 4.00min/km och sista 500m gick på.....1.28, dvs 2.56min/km, alltså det tempot som jag ska ha på 1500m :P
500m är ioförsig bara 1/3 av hela distansen, men o andra sidan så hade jag sprungit 10,5km innan dess? så vi får se hur det går. Nästa vecka bir det mer fartpass och då är det också DM 3000m som jag lägger mer fokus på. Tror jag har mer att ge på den distansen.
Nog pratat om löpning.
Jag har bivit beroende av ett frågespel vid namn Oxie som finns på facebook. Kan sitta där i flera timmar och spela xD det är bra att ge hjärnan en omgång, och dessutom lär man sig nya saker på köpet. Men jag ska nog ändå dra ner lite Oxie-spelandet, har blivit lite mycket av den biten då huvudet har blivit 3% större?
Haha, skojja bara ;)
Sen har jag fått tillbaka en såkallad "Bond-apstinens". Dvs, jag har börjat titta på Bond, James Bond igen. Det kommer och går. Ibland tycker jag det är riktigt dåligt, men sedan gillar jag ändå Bonds bemötande till kvinnorna, hans skills att aldrig bli träffad av kulor, han överlever alltid trots det dödsfarliga uppdrag han får :P
Aja, jag har nog ärft det från fadern. Han har alltid uppskattat Bondfilmer, men vi har ganska likaratade skämt. Påminn mig inte om det är för slags skämt :S
Nej, nu får det räcka.
Ha det bra!
Ljusare tider
Tjaba bloggen!
Solen skiner idag, har bedrivit ett distanspass, dricker kaffe och lyssnar på Sheena Easton - For your eyes only (så in i helvete bra låt!!!). Kort sagt, livet leker just nu :)
Igår hade jag halkan som var ganska roligt faktiskt. Lite pinsamt dock att de andra fick vänta på mig då jag åkte rätt ner i diket :/ men det är meningen att man "får" göra misstag så man lär sig av dom, istället för att det ska ske i verkligheten :P Jag var iallafall snabbast på att tvärbromsa! men det sitter i ryggmärgen ;)
Annars ser dagen ganska soft ut för min del. Ska på eftermiddagen till Löplabbet och köpa 2 par nya träningsskor. Det behövs verkligen!! Summan kanske går upp emot 2000:- men det är det värt! gämför med längdskidåkare som har....ja? hur många par skidor har dom egentligen? 20? 30? xD Så löpning är faktiskt inte en så värst dyr sport. Dock så tycker jag att världslöpare borde få lite högre summor än andra sporter. Speciellt Marathonlöpare. Pinsamt rent sagt! Publiksiffror handlar det om. Inte så många som uppskattar att titta på ett 2+timmars lopp där det ärligt talat inte händer så mycket. "Nämen titta! ryssen har nu gått upp två placeringar i klungan. Och nu är japanen tvungen att släppa det övriga fältet". Jag köper att många inte har tålamod för att stirra in i skärmen under en sådan lång tid, men det borde inte vara populariteten bland tittarsiffror som avgör hur mycket eliten tjänar. Titta istället på hur mycket tid och slit som krävs för att nå toppen i respektive sport!!!
Nu ger jag en tabell på vilka sporter jag personligen tycker ska tjäna mest pengar:
1. Långdistanslöpning (såklart ;))
2. Triathlon
3. Gymnastik
4. Cykling
5. Simning och konståkning
Varför? Det finns väldigt få som tränar så hårt och mycket som dessa...
Solen skiner idag, har bedrivit ett distanspass, dricker kaffe och lyssnar på Sheena Easton - For your eyes only (så in i helvete bra låt!!!). Kort sagt, livet leker just nu :)
Igår hade jag halkan som var ganska roligt faktiskt. Lite pinsamt dock att de andra fick vänta på mig då jag åkte rätt ner i diket :/ men det är meningen att man "får" göra misstag så man lär sig av dom, istället för att det ska ske i verkligheten :P Jag var iallafall snabbast på att tvärbromsa! men det sitter i ryggmärgen ;)
Annars ser dagen ganska soft ut för min del. Ska på eftermiddagen till Löplabbet och köpa 2 par nya träningsskor. Det behövs verkligen!! Summan kanske går upp emot 2000:- men det är det värt! gämför med längdskidåkare som har....ja? hur många par skidor har dom egentligen? 20? 30? xD Så löpning är faktiskt inte en så värst dyr sport. Dock så tycker jag att världslöpare borde få lite högre summor än andra sporter. Speciellt Marathonlöpare. Pinsamt rent sagt! Publiksiffror handlar det om. Inte så många som uppskattar att titta på ett 2+timmars lopp där det ärligt talat inte händer så mycket. "Nämen titta! ryssen har nu gått upp två placeringar i klungan. Och nu är japanen tvungen att släppa det övriga fältet". Jag köper att många inte har tålamod för att stirra in i skärmen under en sådan lång tid, men det borde inte vara populariteten bland tittarsiffror som avgör hur mycket eliten tjänar. Titta istället på hur mycket tid och slit som krävs för att nå toppen i respektive sport!!!
Nu ger jag en tabell på vilka sporter jag personligen tycker ska tjäna mest pengar:
1. Långdistanslöpning (såklart ;))
2. Triathlon
3. Gymnastik
4. Cykling
5. Simning och konståkning
Varför? Det finns väldigt få som tränar så hårt och mycket som dessa...
Tur att löpband finns!
Tjaba bloggen!
Hur är läget med er då? bra? vad bra! Hehe, det där lät en aning konstigt :S
Hur som helst. De sista 3 dagarna har varit väldigt milda i Norrköping. Iallafall mot innan då temperaturen låg runt - 10 grader. Nu är det istället 0-4grader vilket jag upplever som väldigt milt :P Haha, kroppen anpassar sig till klimatförändringar vilket vi ska vara glada över. Precis som vädret borde våra fötter/skor anpassa sig till det "nya" underlaget som har svept in över hela staden = Ishalka! Känner mig som bambi när jag distar ute, men något positivt måste man väl få ut av det också? eller inte..... Det är tur att man har ett löpband nere i källaren. Gud vad jag älskar denna pärla :D Bedrev därför dagens snabbdistanspass på den idag. Och jag, det gick väl bra. 16.56 på 5km är inget jag klagar över då jag ligger inne i en 10 mila vecka nu ;P Men kroppen känns fräsch så det är positivt. Tänker dock växla ett löppass med längdåkning imorgon som omväxling + att det inte blir för mycket "nötande" av mil.
Sen kan man ju fråga sig när jag ska ta mitt körkort? Har ju halkan nästa vecka, men efter det borde jag vara redo för uppkörning. Enligt min körledare ser det väldigt bra ut, men att jag kan slarva en aning när det gäller väjandet för bussar xD Men snart borde det gå in i min skalle.
Lovet som nu ät slut spenderades mycket framför TV:n där jag spänt följde Tour de ski med svenskar som Charlotte Kalla, Marcus Hellner, Anna Haag, Anders Södergren, Daniel Richardsson mm. Det såg ju mycket ljust ut för Kalla och Hellner till den näst sista etappen då vallningen misslyckades totalt. Synd. Mycket synd! Detta är en negativ sak jag ser med längdåkning. Det är synd att alla inte kunde ha samma förutsättnignar med skidor.Men det går ju tyvärr inte då alla inte har samma vikt/längd vilket påverkar skidornas karaktär. Hur som helst var det iallafall väldigt roligt att se på det iallafall och man ska inte klandra på svenska vallateamet då de har gjort en heroisk insats på alla andra etapperna.
Jag måste dock bara tillägga att Therese Johaug och Petter Northug är såååååå grymma!!! :D :D mina idoler om man inte räknar med svenskarna ;)
Johaug = durasellkaninen! Northug = Stresso!
Nae, nu vankas det käk, Kycklingever! mums!
Ha det gött
Hur är läget med er då? bra? vad bra! Hehe, det där lät en aning konstigt :S
Hur som helst. De sista 3 dagarna har varit väldigt milda i Norrköping. Iallafall mot innan då temperaturen låg runt - 10 grader. Nu är det istället 0-4grader vilket jag upplever som väldigt milt :P Haha, kroppen anpassar sig till klimatförändringar vilket vi ska vara glada över. Precis som vädret borde våra fötter/skor anpassa sig till det "nya" underlaget som har svept in över hela staden = Ishalka! Känner mig som bambi när jag distar ute, men något positivt måste man väl få ut av det också? eller inte..... Det är tur att man har ett löpband nere i källaren. Gud vad jag älskar denna pärla :D Bedrev därför dagens snabbdistanspass på den idag. Och jag, det gick väl bra. 16.56 på 5km är inget jag klagar över då jag ligger inne i en 10 mila vecka nu ;P Men kroppen känns fräsch så det är positivt. Tänker dock växla ett löppass med längdåkning imorgon som omväxling + att det inte blir för mycket "nötande" av mil.
Sen kan man ju fråga sig när jag ska ta mitt körkort? Har ju halkan nästa vecka, men efter det borde jag vara redo för uppkörning. Enligt min körledare ser det väldigt bra ut, men att jag kan slarva en aning när det gäller väjandet för bussar xD Men snart borde det gå in i min skalle.
Lovet som nu ät slut spenderades mycket framför TV:n där jag spänt följde Tour de ski med svenskar som Charlotte Kalla, Marcus Hellner, Anna Haag, Anders Södergren, Daniel Richardsson mm. Det såg ju mycket ljust ut för Kalla och Hellner till den näst sista etappen då vallningen misslyckades totalt. Synd. Mycket synd! Detta är en negativ sak jag ser med längdåkning. Det är synd att alla inte kunde ha samma förutsättnignar med skidor.Men det går ju tyvärr inte då alla inte har samma vikt/längd vilket påverkar skidornas karaktär. Hur som helst var det iallafall väldigt roligt att se på det iallafall och man ska inte klandra på svenska vallateamet då de har gjort en heroisk insats på alla andra etapperna.
Jag måste dock bara tillägga att Therese Johaug och Petter Northug är såååååå grymma!!! :D :D mina idoler om man inte räknar med svenskarna ;)
Johaug = durasellkaninen! Northug = Stresso!
Nae, nu vankas det käk, Kycklingever! mums!
Ha det gött
Kroppen blir fräschare för varje vecka!
Tjaba bloggen!
Då är man inne på den sista helgen nu innan lovet är slut :(
Men trots det så börjar jag ju inte skolan. Ne, jag har först praktik från v.2 - v.7 och efter det är det sportlov. Sen börjar jag skolan igen :D Soft! O andra sidan är skolan mer soft en praktik då man utgår från John Bauers arbetsklimat :P
Hur som helst så är tanken att jag ska vara hos en sjukgymnast, men har dock inte fått något klartecken om jag får vara där, ÄN!? Men det löser sig nog får vi hoppas.
Annars går löpningen väldigt bra måste jag säga! Just denna vecka är något lugnare då jag mängdmässigt ska ligga mellan 75-80km/vecka. Dock så försöker jag att få med 2 renodlade kvalitétpass i veckan utifrån all långpass/distansmalande. Igår svarade kroppen bra då jag bedrev ett intervallpass på bana, 2*8*300m med 45sek vila och 2.30min serievila. Sprang alla lopp med lättviktare och snittade på 51,5sek vilket jag känner mig nöjd med :) Nästa vecka går jag in i en 100km vecka så då gäller det att både lyssna på kroppen och bita i ;)
Ska snart ut och dista en runda på 15km, men innan dess så tänkte jag förbereda maten så den är klar när jag är tillbaka. Blodplättar på menyn! fy f*n vad gott det är! :D :D
Är ni sugna på att äta denna "vampyr"-föda så kommer receptet här:
Ca 10-12 plättar (lika stor som amerikanska pannkakor ungefär):
3dl rågmjöl
3 ägg
5dl nötblod
2dl vatten
1-3matskedar honung
vitpeppar
salt
Blanda ihop alla ingredienser i en bunke ordentligt. Värm en stekpanna och stek plättarna i medelhög värme i smör. Svårare än så är det inte ;) En fördel med dessa plättar är också att dom inte kan bli brända. Dom är ju redan svarta från början!
Jag serverar plättarna med creme fraiche och en big ass sallad, men det funkar med andra tillbehör som sirap, honung, yoghurt, lingonsylt mm.
Ska dra nu,
Tjarå!
Då är man inne på den sista helgen nu innan lovet är slut :(
Men trots det så börjar jag ju inte skolan. Ne, jag har först praktik från v.2 - v.7 och efter det är det sportlov. Sen börjar jag skolan igen :D Soft! O andra sidan är skolan mer soft en praktik då man utgår från John Bauers arbetsklimat :P
Hur som helst så är tanken att jag ska vara hos en sjukgymnast, men har dock inte fått något klartecken om jag får vara där, ÄN!? Men det löser sig nog får vi hoppas.
Annars går löpningen väldigt bra måste jag säga! Just denna vecka är något lugnare då jag mängdmässigt ska ligga mellan 75-80km/vecka. Dock så försöker jag att få med 2 renodlade kvalitétpass i veckan utifrån all långpass/distansmalande. Igår svarade kroppen bra då jag bedrev ett intervallpass på bana, 2*8*300m med 45sek vila och 2.30min serievila. Sprang alla lopp med lättviktare och snittade på 51,5sek vilket jag känner mig nöjd med :) Nästa vecka går jag in i en 100km vecka så då gäller det att både lyssna på kroppen och bita i ;)
Ska snart ut och dista en runda på 15km, men innan dess så tänkte jag förbereda maten så den är klar när jag är tillbaka. Blodplättar på menyn! fy f*n vad gott det är! :D :D
Är ni sugna på att äta denna "vampyr"-föda så kommer receptet här:
Ca 10-12 plättar (lika stor som amerikanska pannkakor ungefär):
3dl rågmjöl
3 ägg
5dl nötblod
2dl vatten
1-3matskedar honung
vitpeppar
salt
Blanda ihop alla ingredienser i en bunke ordentligt. Värm en stekpanna och stek plättarna i medelhög värme i smör. Svårare än så är det inte ;) En fördel med dessa plättar är också att dom inte kan bli brända. Dom är ju redan svarta från början!
Jag serverar plättarna med creme fraiche och en big ass sallad, men det funkar med andra tillbehör som sirap, honung, yoghurt, lingonsylt mm.
Ska dra nu,
Tjarå!
Summering av året som gått
Tjaba allihopa!
Då har 2011 börjat! Yes, nu ska det här bli det bästa året nånsin! :D Hela gårdagen spenderades (förutom ett distanspass såklart) med att summera mitt träningsår: hur många träningsdagar blev det? hur många träningspass? skador? orsaker till skadeuppkomst? uppnådda mål? nya målsättningar, sammanlagt kilometerantal mm..
Det är alltid motiverande att lägga upp nya målsättningar för det nya året, och speciellt när träningen svarar såpass positivt nu :D
2010 gick ju inte som jag hade hoppats på, då jag drog på mig 3 skador (inflammation i vaden, överansträngning i ljumsken och en stressfraktur i nedre vadbenet). Detta ska det bli ändringar på! Jag vet mycket väl vad orsakerna var till att skaderna uppkom.
Inflammation i vaden : Införskaffade mig såkallade "Vibram five fingers" (barfotaskor) som jag BÖRJADE med att springa 12kml med utan att vänja kroppen vid de ej dämpade skorna. Testa själva att springa 1 mil med spiskor så märker ni nog att det tar på vaderna :P Nu var ju jag lite ivrig och tränade med dom 5 dagar på raken (distans, intervall, backe mm) vilket resulterade med en inflammation i vaden :(
Överansträngning i ljumsken: För kort återhämtning mellan passen och för mycket hårda pass, även distanspassen gick mycket högre mot vad det ska. Var dessutom svag i transversus abdominis (sneda bukmuskeln) vilket gjorde att höften och ljumsken inte stod emot belastningarna då jag bedrev intensiv intervallträning på bana. Dessutom var jag väldigt kort i musklen, slarv med stretchning för ljumsken.
Stressfraktur i nedre vadbenet: Här får jag faktiskt skylla mig själv väldigt ordentligt! Veckomängden ökade alldeless för fort, då jag i augusti låg upp mot 85km/vecka från att tidigare har legat på ca 60-70km/vecka tidigare. Jag gick också på en diet vid namn LCHF (som jag iförsig mådde sjukt bra av!!). Felet jag gjorde med denna diet var att jag inte anpassde min kropp ordentligt till den nya kosten då jag tränade på som vanligt (även hårdare!) vilket gjorde att kroppen inte fick möjlighet att återhämta sig mellan passen. Tänkt själva att använda er av ett nytt "okänt" bränsle och dessutom tränar hårdare än innan. Kroppen får inte chans att anpassa sig då :/
Dessutom bedrivdes det väldigt få pass på mjukt underlag och för mycket pass i backar, asfalt och bana. Och den sista avgörande faktorn: jag lyssnade inte på kroppens signaler utom fortsatte att dundra på intervaller i backarna! Fy Alllllllex!!!
Men som sagt. Nu lägger vi det förflutna bakom oss, och ser fram emot ett kanonår istället! Jag har nu kunnat träna på för fullt i november och december så formen är på klar uppgång! :)
Jag tänkte trots det ge er en summering på hur mitt träningsår 2010 såg ut:
Antal träningsdagar: 311 st av 365
Antal träningspass: 387 st
Antal kilometer: Löpning: 3095km (309,5mil) Längdskidor/Crosstrainer: 1030km
Kortintervall: 60pass
Långintervall: 26pass
Kortdistans (5-8km lugnt): 58pass
Snabbdistans (farter under 3.45min/km): 19 pass
Distans: 112 pass
Långpass (över 17km): 14 pass
Maximala tempolopp (ex. 600m max eller tävling): 17 pass
Crosstraining: 35pass
Längdskidor: 6 pass
Allmän styrketräning (då räknas inte styrkan efter ett distpass utan ett renodlat styrkepass över 30min): 24 pass
Sådär såg alltså mitt träningsår ut kan man säga :P
Men nu riktar vi blickarna frammåt! Jag ska f*n bli en av Sveriges bästa löpare! Jag skiter fullständigt i om jag blir tvungen att ligga i fosterställning efter varje intervallpass. JAG VILL LYCKAS MED DET JAG BRINNER FÖR!!! Thats it!
Nä, nu vill jag vara lika snabb i fotfrekvens som denna låt : http://www.youtube.com/watch?v=rrvlMPx_ijk
Ha det gött!
Då har 2011 börjat! Yes, nu ska det här bli det bästa året nånsin! :D Hela gårdagen spenderades (förutom ett distanspass såklart) med att summera mitt träningsår: hur många träningsdagar blev det? hur många träningspass? skador? orsaker till skadeuppkomst? uppnådda mål? nya målsättningar, sammanlagt kilometerantal mm..
Det är alltid motiverande att lägga upp nya målsättningar för det nya året, och speciellt när träningen svarar såpass positivt nu :D
2010 gick ju inte som jag hade hoppats på, då jag drog på mig 3 skador (inflammation i vaden, överansträngning i ljumsken och en stressfraktur i nedre vadbenet). Detta ska det bli ändringar på! Jag vet mycket väl vad orsakerna var till att skaderna uppkom.
Inflammation i vaden : Införskaffade mig såkallade "Vibram five fingers" (barfotaskor) som jag BÖRJADE med att springa 12kml med utan att vänja kroppen vid de ej dämpade skorna. Testa själva att springa 1 mil med spiskor så märker ni nog att det tar på vaderna :P Nu var ju jag lite ivrig och tränade med dom 5 dagar på raken (distans, intervall, backe mm) vilket resulterade med en inflammation i vaden :(
Överansträngning i ljumsken: För kort återhämtning mellan passen och för mycket hårda pass, även distanspassen gick mycket högre mot vad det ska. Var dessutom svag i transversus abdominis (sneda bukmuskeln) vilket gjorde att höften och ljumsken inte stod emot belastningarna då jag bedrev intensiv intervallträning på bana. Dessutom var jag väldigt kort i musklen, slarv med stretchning för ljumsken.
Stressfraktur i nedre vadbenet: Här får jag faktiskt skylla mig själv väldigt ordentligt! Veckomängden ökade alldeless för fort, då jag i augusti låg upp mot 85km/vecka från att tidigare har legat på ca 60-70km/vecka tidigare. Jag gick också på en diet vid namn LCHF (som jag iförsig mådde sjukt bra av!!). Felet jag gjorde med denna diet var att jag inte anpassde min kropp ordentligt till den nya kosten då jag tränade på som vanligt (även hårdare!) vilket gjorde att kroppen inte fick möjlighet att återhämta sig mellan passen. Tänkt själva att använda er av ett nytt "okänt" bränsle och dessutom tränar hårdare än innan. Kroppen får inte chans att anpassa sig då :/
Dessutom bedrivdes det väldigt få pass på mjukt underlag och för mycket pass i backar, asfalt och bana. Och den sista avgörande faktorn: jag lyssnade inte på kroppens signaler utom fortsatte att dundra på intervaller i backarna! Fy Alllllllex!!!
Men som sagt. Nu lägger vi det förflutna bakom oss, och ser fram emot ett kanonår istället! Jag har nu kunnat träna på för fullt i november och december så formen är på klar uppgång! :)
Jag tänkte trots det ge er en summering på hur mitt träningsår 2010 såg ut:
Antal träningsdagar: 311 st av 365
Antal träningspass: 387 st
Antal kilometer: Löpning: 3095km (309,5mil) Längdskidor/Crosstrainer: 1030km
Kortintervall: 60pass
Långintervall: 26pass
Kortdistans (5-8km lugnt): 58pass
Snabbdistans (farter under 3.45min/km): 19 pass
Distans: 112 pass
Långpass (över 17km): 14 pass
Maximala tempolopp (ex. 600m max eller tävling): 17 pass
Crosstraining: 35pass
Längdskidor: 6 pass
Allmän styrketräning (då räknas inte styrkan efter ett distpass utan ett renodlat styrkepass över 30min): 24 pass
Sådär såg alltså mitt träningsår ut kan man säga :P
Men nu riktar vi blickarna frammåt! Jag ska f*n bli en av Sveriges bästa löpare! Jag skiter fullständigt i om jag blir tvungen att ligga i fosterställning efter varje intervallpass. JAG VILL LYCKAS MED DET JAG BRINNER FÖR!!! Thats it!
Nä, nu vill jag vara lika snabb i fotfrekvens som denna låt : http://www.youtube.com/watch?v=rrvlMPx_ijk
Ha det gött!
Och där tog julen slut.
Tjaba!
Hur är läget med er alla vintermänniskor? Har ni njutit ordentligt kring allt julstök! Det har iallafall jag :)
Ja, alltså jag gör det som gör mig glad, dvs jag löper även på juldagarna, varför inte liksom? Ex blev det ett långpass på 21km när det var julafton. Det hade jag tid för, eftersom släkten kom frammåt lunchtid. Men det är klart, då fick alla andra i la familja laga julmaten :P O andra sidan så slappp vi ju äta allt för många dagar efteråt "rester" som man blir ganska trött på efter ett tag.
Bara för det så kan jag lika väl säga vilken del på julbordet jag uppskattar mest, lax, julskinka och renbog! Tyvärr så var renbogen slut i år på julmarknaden vilket var synd :/
Men som sagt, nu är julen slut och man är tillbaka till vardagsrutinen. Träningen har gått lite halvtungt de senaste dagarna, men jag får skylla på den höga mildosen som jag bedrev förra veckan :P Förhoppningsvis släpper det snart, men det är svårt att bedriva hårda intervaller utomhus då jag åtminstone blir kall om låren :/
Stadium Arena har tyvärr varit stängd under juldagarna (vilket jag iförsig förstår) så därför har man fått bedriva kvalité utomhus.
Vad var den bästa julklappen man fick? Alla har sin charm är svaret, men längdskidorna var ändå en väldigt lyckad present, eftersom den kommer att användas flitigt nu ;)
Men gud vilken materialsport längdåkning är. Skidorna kostade 1800:- som jag tycker räcker väl, men sen ska man ha stavar, pjäxor, klistervalla, glidvalla, skrapa, trasa, någon flytande vätska och något mer som sammanlagt fick en summa på 5300:-. Jaha säger man, men o andra sidan så kommer dessa skidor att hålla i minst 10 år ;)
Ne, nu vankas det käk är hemma. Kassler med gorgonzolasås! det är fettnice :D
Tjarå!
Hur är läget med er alla vintermänniskor? Har ni njutit ordentligt kring allt julstök! Det har iallafall jag :)
Ja, alltså jag gör det som gör mig glad, dvs jag löper även på juldagarna, varför inte liksom? Ex blev det ett långpass på 21km när det var julafton. Det hade jag tid för, eftersom släkten kom frammåt lunchtid. Men det är klart, då fick alla andra i la familja laga julmaten :P O andra sidan så slappp vi ju äta allt för många dagar efteråt "rester" som man blir ganska trött på efter ett tag.
Bara för det så kan jag lika väl säga vilken del på julbordet jag uppskattar mest, lax, julskinka och renbog! Tyvärr så var renbogen slut i år på julmarknaden vilket var synd :/
Men som sagt, nu är julen slut och man är tillbaka till vardagsrutinen. Träningen har gått lite halvtungt de senaste dagarna, men jag får skylla på den höga mildosen som jag bedrev förra veckan :P Förhoppningsvis släpper det snart, men det är svårt att bedriva hårda intervaller utomhus då jag åtminstone blir kall om låren :/
Stadium Arena har tyvärr varit stängd under juldagarna (vilket jag iförsig förstår) så därför har man fått bedriva kvalité utomhus.
Vad var den bästa julklappen man fick? Alla har sin charm är svaret, men längdskidorna var ändå en väldigt lyckad present, eftersom den kommer att användas flitigt nu ;)
Men gud vilken materialsport längdåkning är. Skidorna kostade 1800:- som jag tycker räcker väl, men sen ska man ha stavar, pjäxor, klistervalla, glidvalla, skrapa, trasa, någon flytande vätska och något mer som sammanlagt fick en summa på 5300:-. Jaha säger man, men o andra sidan så kommer dessa skidor att hålla i minst 10 år ;)
Ne, nu vankas det käk är hemma. Kassler med gorgonzolasås! det är fettnice :D
Tjarå!
3 Dagar kvar! :-)
Jippie! Snart kommer tomten :D julklappar, julklappar och julkappar till mig! bara mig! yes box! ;)
Skojja bara, juklappar är absolut inte det viktigaste med julen utan det är gemenskapen med dom man tycker om :) När man var liten var det dock stort fokus på juklappar. Vilket är mitt största paket? hur många får jag i år? hoppas det är fler hårda än mjuka paket osv...
Men nu är umgänget viktigast. Julen är verkligen mysig, när alla samlas som en ändå stor familj och myser till det med glada och "svängiga" jullåtar, samtidigt som man sjunger snapsvisor och äter den traditionella julmaten. Dock så räcker det med en gång! Jag är glad över att jag inte har ätit julbord än, för jag har väldigt lätt att tröttna på denna föda, även om den är god!
Hur som helst. Hade skolavslutning idag vilket var SKÖNT! Är nu borta från skolan, lika länge som ett sommarlov ungefär, då jag efter jullovet har praktik i 6 veckor som sedan följs av sportlov :P Soft!
Träningen rullar också på väldigt bra tycker jag :)
Stack till vrinneviskogen idag och sprang ett snabbdstanspass på 5km (2*2,5km spåret). Tänkte att det vore schysst om man gick under 17min innan året var slut. Men det blev slitsamt. Mycket slitsamt. Landade på 17.02 vilket jag ändå får vara nöjd med då jag nu ligger i en 90km vecka. Men ack så jobbigt! Känner att det har blivit lite för mycket distansmalande de senaste dagarna, men det ingår ju trots allt i grundträningsperioden :) Plus att det är förbaskat skönt att ränsa skallen då man är ute ett tag. Det är jobbigare för mig menalt (och fysiskt) att bedriva ett 10*200m intervallpass än att sticka ut på ett 25km distanspass. Ja, alla är olika ;)
Vad ska jag mer säga för "intressanta" saker i mitt liv?
Jag kan ju passa på att säga God Jul till er alla! Det förtjänar ni ;)
Det blev en bra avrundning där, så därför avslutar jag här.
God Jul än en gång i förskott!
Skojja bara, juklappar är absolut inte det viktigaste med julen utan det är gemenskapen med dom man tycker om :) När man var liten var det dock stort fokus på juklappar. Vilket är mitt största paket? hur många får jag i år? hoppas det är fler hårda än mjuka paket osv...
Men nu är umgänget viktigast. Julen är verkligen mysig, när alla samlas som en ändå stor familj och myser till det med glada och "svängiga" jullåtar, samtidigt som man sjunger snapsvisor och äter den traditionella julmaten. Dock så räcker det med en gång! Jag är glad över att jag inte har ätit julbord än, för jag har väldigt lätt att tröttna på denna föda, även om den är god!
Hur som helst. Hade skolavslutning idag vilket var SKÖNT! Är nu borta från skolan, lika länge som ett sommarlov ungefär, då jag efter jullovet har praktik i 6 veckor som sedan följs av sportlov :P Soft!
Träningen rullar också på väldigt bra tycker jag :)
Stack till vrinneviskogen idag och sprang ett snabbdstanspass på 5km (2*2,5km spåret). Tänkte att det vore schysst om man gick under 17min innan året var slut. Men det blev slitsamt. Mycket slitsamt. Landade på 17.02 vilket jag ändå får vara nöjd med då jag nu ligger i en 90km vecka. Men ack så jobbigt! Känner att det har blivit lite för mycket distansmalande de senaste dagarna, men det ingår ju trots allt i grundträningsperioden :) Plus att det är förbaskat skönt att ränsa skallen då man är ute ett tag. Det är jobbigare för mig menalt (och fysiskt) att bedriva ett 10*200m intervallpass än att sticka ut på ett 25km distanspass. Ja, alla är olika ;)
Vad ska jag mer säga för "intressanta" saker i mitt liv?
Jag kan ju passa på att säga God Jul till er alla! Det förtjänar ni ;)
Det blev en bra avrundning där, så därför avslutar jag här.
God Jul än en gång i förskott!
Lucia..Ja ja
Tjaba!
Lucia idag då? Typ glömt bort det. Iallafall har jag inte firat det på något sätt. Eller, jag tog ju lussebulle och knaprade på, men annars? Behöver man överhuvudtaget fira lucia? Ett gäng söta tjejer, med brinnande ljuskronor sjunger lite allt möjligt i ett mörkt rum? Nja, ibland kan man diskutera det här med traditioner. Vissa högtider ger oss möjligheten att träffa nära och kära som man vill vara tillsammans med under dessa stunder, vilket jag tycker är ABSOLUT det viktigaste! Presenter ger man för att visa uppskattning till varandra. Men kärleken tycker jag man ska visa till varandra rent socialt. Blir så förbaskat trött på dessa småskitar som sitter med röven i backen och skriker efter ett till HÅRT PAKET! och så blir dom ändå missnöjda och tjurar resten av julaftonen....Pust.
Jag känner mig lite negativ just nu. Så ska vi inte ha det. Upp med humöret, klä av kläderna och gör en ängel i snön! yippie! Förkylningsviruset sitter tålmodigt och väntar på rätt tillfälle. Kanske är dags att lägga in stöten? Skulle inte tro det.. Kylan är det värsta med vinterna. Snö, visst jättevackert, men det är hästlängder ifrån allt grönt, blått och gult som sommaren fyller våra sinnen med.
Tycker att jag har varit väldigt sparsam med bilder på denna blogg, så därför slänger jag in ett par från Sommaren 2010 i Österrike. Guuuuud vad jag saknar denna underbra plats! :)
Lucia idag då? Typ glömt bort det. Iallafall har jag inte firat det på något sätt. Eller, jag tog ju lussebulle och knaprade på, men annars? Behöver man överhuvudtaget fira lucia? Ett gäng söta tjejer, med brinnande ljuskronor sjunger lite allt möjligt i ett mörkt rum? Nja, ibland kan man diskutera det här med traditioner. Vissa högtider ger oss möjligheten att träffa nära och kära som man vill vara tillsammans med under dessa stunder, vilket jag tycker är ABSOLUT det viktigaste! Presenter ger man för att visa uppskattning till varandra. Men kärleken tycker jag man ska visa till varandra rent socialt. Blir så förbaskat trött på dessa småskitar som sitter med röven i backen och skriker efter ett till HÅRT PAKET! och så blir dom ändå missnöjda och tjurar resten av julaftonen....Pust.
Jag känner mig lite negativ just nu. Så ska vi inte ha det. Upp med humöret, klä av kläderna och gör en ängel i snön! yippie! Förkylningsviruset sitter tålmodigt och väntar på rätt tillfälle. Kanske är dags att lägga in stöten? Skulle inte tro det.. Kylan är det värsta med vinterna. Snö, visst jättevackert, men det är hästlängder ifrån allt grönt, blått och gult som sommaren fyller våra sinnen med.
Tycker att jag har varit väldigt sparsam med bilder på denna blogg, så därför slänger jag in ett par från Sommaren 2010 i Österrike. Guuuuud vad jag saknar denna underbra plats! :)
Tiden som LCHF:are
Tjaba!
Vädret har verkligen varit helt undrbart idag! Strålande sol och -8 grader i ett snötäckt vinterlandskap :D
Dagens träning gick också bra! Stegintervall 1min-2min-3min-4min-4min-3min-2min-1min med lika lång vila som loppen. Höll en fart på ca 3.25min/km men de två sista loppen gick ner mot 3min fart, vilket kändes skönt då passet bedrevs på snövägar. Underlaget var dock bra!
Jag tänkte faktiskt berätta lite om den tiden då jag åt som en "LCHF-are". Kanske inte har berättat det, men jag har gått över mer till en allsidig föda, där kolhydrater även förekommer i kosten. Den största orsaken till att jag slutade upp med LCHF var just för att jag drabbades av en stressfraktur. Vet inte om det kunde ha varit orsaken till uppkomsten, men jag ville inte ta någa risker + att det kräver ett stort planerande i förväg om man ex. ska ut och käka. Har restaurangen en kolhydratfattig/fettrik mat på menyn? måste jag göra iorning något själv? Får jag i mig rätt procenthalt från fett? Hur mycket kolhydrater blev det idag?
Ni hör själva. Man känner sig inte speciellt fri, och jag blir bara trött på att tänka på detta planerande som krävs för att uppnå LCHF:s hälsosamma effekter.
Men jag ka dock säga en sak som är 100% sant. Allmäntillståndet har ALDRIG varit så bra som den var under den tiden jag åt LCHF (vilket pågick under 10 veckor). De effekter jag fick av denna fettrika föda var:
1. Inget sockersug
2. Åt när jag var hungrig, slutade äta när jag blev mätt (genom att äta en fettrik/lågkolhydrat föda funkar mättnad/hungersystemet optimalt. Den vet hur mycket och när man behöver äta, kolhydrater lurar kroppens mättnad/hungersignaler)
3. Blev inte lättirriterad om jag inte hade ätit på 4-5timmar. Kunde ibland vänta upp till 6 timmar innan nästa mål mat.
4. Sov betydligt färre timmar, då kroppen kändes mycket piggare tidigare på dagen.
5. Huvudet var fräsch och pigg under hela dagen! (och så hör man alla råd om att kolhydrater behövs för att hjärnan ska fungera, bullshit! det är precis tvärtom! socker är ett gift för hjärnan då det hela tiden pendlar från superpigg till dödstrött och hängig)
6. Inget förkylningssymptom (vilker jag annars heller inte har :P peppar peppar)
7. Behöver inte tänkta på: Vad ska man ha för "kolhydratkälla" till dagens mat? :P
8. Jag kände mig mer sexig inombords. Haha, jo, så var det faktiskt xD
9. Det räkte att äta 3 mål om dagen. Blodsocker? vad är det? någon gång blev det 2 mål och någon annan gång 5mål mat. Kroppen sa till hur mycket jag behövde få i mig. Tränade jag hårt en dag, blev jag automatiskt mer hungrig och behövde äta mer. Behöver det vara svårare än så?
10. INGA gaser i magen!
Ja, som ni ser. Det fanns iallafall bra saker med just LCHF.
Här kommer en lista på några negativa punkter under veckornas gång:
1. Kände mig totalt orkeslös under uppvärmingen till ett löppass. Kroppen gick på tomvarv. Efter ca 30min försvann det, och jag kände mig jättefräsch istället?
2. Hade inte samma kraft på de intensiva träningspassen.
3. Efter ca 8 veckor började min kropp utlösa någon vidrig stank!? Mamma klagade ofta på att jag luktade så konstigt? Vet inte vad det var, eftersom ja själv inte kände något. Efter någon vecka luktade jag på en t-shirt som jag skulle slänga in i tvätten, och den luktade väldigt konstigt! en blanding av bränd hud och sur mjölk! Vidrigt...
4. Allt planerande med maten då man skulle åka till kusiner/åka till en annan stad över några dagar etc
5. Att utesluta frukt kändes en aning fel
Det finns både positiva och negativa saker med denna kost. Dock så tror, eller jag är ganska övertygad om att många skulle få många positiva hälsovinster av att gå över till LCHF. Det man uppnår är: en viktnedgång då man sätter fart på fettförbränningen till max (kolhydrater stoppar fettförbränningen) många i dagens samhälle behöver verkligen tappa ett par kilon just för hälsans skull. Blodsockret stabiliseras samtidigt som många kan bli av/ få mindre problem med sin diabetes. Det är bevisat att många har blivit av med sin diabetes då de gick över till en fettrik föda.
Socker är trots allt en bov för oss människor. Tyvärr så smakar det gott, vilket gör många beroende.
Jag tror personligen att: Om man är en idrottsaktiv människa ska man äta mycket fett, men det behövs ändå en rimlig mängd kölhydrater för att kroppen ska fungera optimalt. Vill man gå ner i vikt har man inte så mycket mer val än att begränsa kolhydratintaget, och öka på fettet i kosten! Att träna som ett djur är bara onödigt. Man får hälsovinster då hjärtat och skelettet stärks, samtidigt som man blir klokare i hjärnkontorer. Men man får också ett kraftigt matsug eftersom kroppen säger: "nu har jag tränat, därför behöver kroppen mycket mat". Istället blir då följderna lätt att man äter för mycket, vilket då ger en viktuppgång, men muskulärt då da ;)
En viktnedgång blir dock svårare, då kroppen istället går in på sparlåga. Man blir då iställer orkeslös, träningen gå tyngre och man går ner i vikt - MUSKULÄRT! Vad det målet med viktnedgången? Att gå ner i vikt med muskler, medans fettet sitter kvar på kroppen? NEJ!
Varför blir det så undrar ni då?
Jo, späker man kroppen tar det av det som kräver mest energi på kroppen, dvs muskler! att bära på flera kilo fett ger en mindre energiförbrukning, än om man har en muskulär kropp. Dock så får man ändå effekter av genom att träna så omvandlas fett till muskler, eftersom kroppen anpassar sig efter den belastning man utsätter den för.
Men späk inte era kroppar för guds skull! Tränar man: äter man ordentligt och också en fettrik föda! inte fettsnål!
Lever man ett vardagligt liv: följ dina mättnadssignaler vilket du uppnår genom att äta sparsamt med kolhydrater.
Vill du gå ner i vikt: begränsa klhydrater till max och ät mycket fett. Du kan självklart träna om du vill, eftersom det ger en rad hälsoeffekter. Men gör det inte för att gå ner i vikt. Det löser LCHF ;)
Och en sista sak: Om ni tycker att det inte heller är hälsosamt att följa dessa matprinciper, utan vill istället äta det ni tycker är gott och inte bry er. Gör det! Men det blir ändå framtida konsekvenser i slutändan (ex man blir tjock och vill börja banta, gör det på fel sätt genom att äta fettsnålt och träna som ett djur. Man går ner i vikt och blir avmusklad. Blir bara mer besviken och fortsätter på samma väg som tillslut orsakar anorexi nervosa)
En tumregel är dock: Var stolt över er kropp och den ni är! Man behöver inte se perfekt ut. Alla människor är unika på sitt sätt!
Jag vill dock leva ett hälsosamt liv, där min kropp ska bära mig framåt och tåla den träning utan sjukdom/sakdeavbrott. Därför äter jag så närodlat som möjligt, skippar det vita i största mån, äter mycket fett och grönsaker samt allt annat som också behövs för att kroppen ska fungera optimalt-
Vädret har verkligen varit helt undrbart idag! Strålande sol och -8 grader i ett snötäckt vinterlandskap :D
Dagens träning gick också bra! Stegintervall 1min-2min-3min-4min-4min-3min-2min-1min med lika lång vila som loppen. Höll en fart på ca 3.25min/km men de två sista loppen gick ner mot 3min fart, vilket kändes skönt då passet bedrevs på snövägar. Underlaget var dock bra!
Jag tänkte faktiskt berätta lite om den tiden då jag åt som en "LCHF-are". Kanske inte har berättat det, men jag har gått över mer till en allsidig föda, där kolhydrater även förekommer i kosten. Den största orsaken till att jag slutade upp med LCHF var just för att jag drabbades av en stressfraktur. Vet inte om det kunde ha varit orsaken till uppkomsten, men jag ville inte ta någa risker + att det kräver ett stort planerande i förväg om man ex. ska ut och käka. Har restaurangen en kolhydratfattig/fettrik mat på menyn? måste jag göra iorning något själv? Får jag i mig rätt procenthalt från fett? Hur mycket kolhydrater blev det idag?
Ni hör själva. Man känner sig inte speciellt fri, och jag blir bara trött på att tänka på detta planerande som krävs för att uppnå LCHF:s hälsosamma effekter.
Men jag ka dock säga en sak som är 100% sant. Allmäntillståndet har ALDRIG varit så bra som den var under den tiden jag åt LCHF (vilket pågick under 10 veckor). De effekter jag fick av denna fettrika föda var:
1. Inget sockersug
2. Åt när jag var hungrig, slutade äta när jag blev mätt (genom att äta en fettrik/lågkolhydrat föda funkar mättnad/hungersystemet optimalt. Den vet hur mycket och när man behöver äta, kolhydrater lurar kroppens mättnad/hungersignaler)
3. Blev inte lättirriterad om jag inte hade ätit på 4-5timmar. Kunde ibland vänta upp till 6 timmar innan nästa mål mat.
4. Sov betydligt färre timmar, då kroppen kändes mycket piggare tidigare på dagen.
5. Huvudet var fräsch och pigg under hela dagen! (och så hör man alla råd om att kolhydrater behövs för att hjärnan ska fungera, bullshit! det är precis tvärtom! socker är ett gift för hjärnan då det hela tiden pendlar från superpigg till dödstrött och hängig)
6. Inget förkylningssymptom (vilker jag annars heller inte har :P peppar peppar)
7. Behöver inte tänkta på: Vad ska man ha för "kolhydratkälla" till dagens mat? :P
8. Jag kände mig mer sexig inombords. Haha, jo, så var det faktiskt xD
9. Det räkte att äta 3 mål om dagen. Blodsocker? vad är det? någon gång blev det 2 mål och någon annan gång 5mål mat. Kroppen sa till hur mycket jag behövde få i mig. Tränade jag hårt en dag, blev jag automatiskt mer hungrig och behövde äta mer. Behöver det vara svårare än så?
10. INGA gaser i magen!
Ja, som ni ser. Det fanns iallafall bra saker med just LCHF.
Här kommer en lista på några negativa punkter under veckornas gång:
1. Kände mig totalt orkeslös under uppvärmingen till ett löppass. Kroppen gick på tomvarv. Efter ca 30min försvann det, och jag kände mig jättefräsch istället?
2. Hade inte samma kraft på de intensiva träningspassen.
3. Efter ca 8 veckor började min kropp utlösa någon vidrig stank!? Mamma klagade ofta på att jag luktade så konstigt? Vet inte vad det var, eftersom ja själv inte kände något. Efter någon vecka luktade jag på en t-shirt som jag skulle slänga in i tvätten, och den luktade väldigt konstigt! en blanding av bränd hud och sur mjölk! Vidrigt...
4. Allt planerande med maten då man skulle åka till kusiner/åka till en annan stad över några dagar etc
5. Att utesluta frukt kändes en aning fel
Det finns både positiva och negativa saker med denna kost. Dock så tror, eller jag är ganska övertygad om att många skulle få många positiva hälsovinster av att gå över till LCHF. Det man uppnår är: en viktnedgång då man sätter fart på fettförbränningen till max (kolhydrater stoppar fettförbränningen) många i dagens samhälle behöver verkligen tappa ett par kilon just för hälsans skull. Blodsockret stabiliseras samtidigt som många kan bli av/ få mindre problem med sin diabetes. Det är bevisat att många har blivit av med sin diabetes då de gick över till en fettrik föda.
Socker är trots allt en bov för oss människor. Tyvärr så smakar det gott, vilket gör många beroende.
Jag tror personligen att: Om man är en idrottsaktiv människa ska man äta mycket fett, men det behövs ändå en rimlig mängd kölhydrater för att kroppen ska fungera optimalt. Vill man gå ner i vikt har man inte så mycket mer val än att begränsa kolhydratintaget, och öka på fettet i kosten! Att träna som ett djur är bara onödigt. Man får hälsovinster då hjärtat och skelettet stärks, samtidigt som man blir klokare i hjärnkontorer. Men man får också ett kraftigt matsug eftersom kroppen säger: "nu har jag tränat, därför behöver kroppen mycket mat". Istället blir då följderna lätt att man äter för mycket, vilket då ger en viktuppgång, men muskulärt då da ;)
En viktnedgång blir dock svårare, då kroppen istället går in på sparlåga. Man blir då iställer orkeslös, träningen gå tyngre och man går ner i vikt - MUSKULÄRT! Vad det målet med viktnedgången? Att gå ner i vikt med muskler, medans fettet sitter kvar på kroppen? NEJ!
Varför blir det så undrar ni då?
Jo, späker man kroppen tar det av det som kräver mest energi på kroppen, dvs muskler! att bära på flera kilo fett ger en mindre energiförbrukning, än om man har en muskulär kropp. Dock så får man ändå effekter av genom att träna så omvandlas fett till muskler, eftersom kroppen anpassar sig efter den belastning man utsätter den för.
Men späk inte era kroppar för guds skull! Tränar man: äter man ordentligt och också en fettrik föda! inte fettsnål!
Lever man ett vardagligt liv: följ dina mättnadssignaler vilket du uppnår genom att äta sparsamt med kolhydrater.
Vill du gå ner i vikt: begränsa klhydrater till max och ät mycket fett. Du kan självklart träna om du vill, eftersom det ger en rad hälsoeffekter. Men gör det inte för att gå ner i vikt. Det löser LCHF ;)
Och en sista sak: Om ni tycker att det inte heller är hälsosamt att följa dessa matprinciper, utan vill istället äta det ni tycker är gott och inte bry er. Gör det! Men det blir ändå framtida konsekvenser i slutändan (ex man blir tjock och vill börja banta, gör det på fel sätt genom att äta fettsnålt och träna som ett djur. Man går ner i vikt och blir avmusklad. Blir bara mer besviken och fortsätter på samma väg som tillslut orsakar anorexi nervosa)
En tumregel är dock: Var stolt över er kropp och den ni är! Man behöver inte se perfekt ut. Alla människor är unika på sitt sätt!
Jag vill dock leva ett hälsosamt liv, där min kropp ska bära mig framåt och tåla den träning utan sjukdom/sakdeavbrott. Därför äter jag så närodlat som möjligt, skippar det vita i största mån, äter mycket fett och grönsaker samt allt annat som också behövs för att kroppen ska fungera optimalt-
Fel hårfärg?
HAhahahahaha! Vad gjorde ni under skoltid? : http://www.youtube.com/watch?v=tLOZFX9Pvrk
Var bara tvungen att lägga upp den ;D
Taskig? Jo, ibland kan jag vara ful :/
Var bara tvungen att lägga upp den ;D
Taskig? Jo, ibland kan jag vara ful :/
Så se på mig, när ljuset blir till mörker...
Haha, tjaba bloggen!
Nu har jag fått melodifestival-abstinens igen! :D
Det är bara för härligt att lyssna på dessa schlagerdängare en mysig onsdagskväll :) Såg nyss på youtube alla svenska melodifestivallåtar genom tiderna (1958-2010). Haha, första året var inte så tokig faktiskt. Dock så finns det ju ett antal favoriter man har genom tiderna. Vad sägs som:
Tommy Nilsson - En dag 1989?
Claes-Göran Hederström - Det börjar verka kärlek banne mig 1968?
Ted Gärdestad - Satelit 1979?
Tomas Ledin - Just nu 1980?
Tommy Körber - Stad i ljus 1988?
Carola Häggqvist (jo, sången var faktiskt bra) - Fångad av en stormvind 1991?
Arvingarna - Eloise 1993?
Roger Pontare - När vindarna viskar mitt namn 2000?
Några klassiker tycker jag iallafall att dessa är. Men det är ju inte så att jag sitter och dunkar full volym på dessa låtar timmar i sträck :P
Men dom finns dock kvar, och kommer alltid göra det, i bakhuvudet trots att man inte lyssnar så mycket på dom mer :)
Nae, sen kan man ju alltid byta ämne. Vad sägs som löpning? :P
Jag har faktiskt beställt hem 3st löparfilmer från internet: Whitout limits med Steve Prefontaine (måste ses för löpare!) Endurance med Haile Gebrselassie och hans karriär till världseliten (också sevärd!) samt Chariots of Fire (ganska långdragen). Finns huuuur mycket löparfilmer som helst att beställa från:
http://runningmovies.com/ ganska passande namn va? :P
men det flesta filmerna finns annars på http://www.amazon.com/
Så har ni någon löparintresserad som ni känner, köp en från internet och ge den i julklapp till personen :)
Och grundträningen är nu verkligen igån på allavar! Älskart :D :D O andra sidan hade jag vilodag idag, men det är en del av träningen också. Det är trots allt inte så ofta man har vilodag, gäller att slappa ordentligt då :P
Men jag hann ändå med en hel del saker idag, trots vilan: dubbel körlektion, handla julklappar, sitta och glo in i väggen, tugga lax, sitta vid datorn, måla, gå runt kvarteret, sitta i bastun, bränna tungan, klappa katter, studera bandet (ska jag bedriva distanspasset på löpbanet eller springa ute i den råa kylan utanför?), knäcka ryggen, gå på toan.....
Ja, ni ser, fullspäckat program! Att jag orkar?
Nu funderar jag på en sak?
Det räcker nu
Tjabarå!
Vit jul?
Har jag en blogg?
Haha, ja juste, det har jag ju! Hade nästan glömt bort det. Nae då, varit lite slarvig med bloggandet bara.
Det går bra nu! träningen alltså ;)
I fredags bedrev jag mitt andra banpass i Stadium Arena, där det stod 2*8*200m med 35sek vila. Bestämde mig att köra med lättviktarna, vågar inte riskera något med "spiksen" så jag hade inte speciellt höga förväntningar på mig själv. 35, 36sek kanske är ett realistiskt tempo? Sagt och gjort, startade igång intervallerna, kroppen kändes avslappnad och jag rullade in på 32sek. Och så blev det. 32,32,32,32,32, osv.... Skönt! Då är man inte allt för fartblind iallafall, med tanke på så få kvalitétspass jag har bedrivit på siståne. Fick också ihop hyfsad mängd denna vecka. 86km. Ja, inte så mycket kanske, men det gäller att stegra upp det gradvis :) Kroppen svarar positivt iallafall.
Annars så gör jag inte speciellt mycket mer än att träna och studerar i schooolis. Dock så är det inte mycket till studerande. Trodde aldrig att ett gymnasium kunde vara så soft som denna :P
Målar gör jag väl ca 1-2tim/dag. Kanske lägger upp lite bilder på min samling senare ;)
Nu i helgen var jag nere i varberg och besökte en som står mig mycket nära. Det var mycket trevligt, och också betydligt mindre snö vid västkusten. Skööönt!
Och när man kommer hem så ligger det ännu mera snö i Norret. Usch, och vintern har precis börjat :S
Det är känns ganska meningslöst, men jag tänkte att det ändå var dags att skriva ett inlägg. Men vad ska man mer skriva? (löpning, löpning, löpning) Det är i praktiken det ända jag tänker på. Måste ha något annat också! uuuuh. Men o andra sidan har man ju något iallafall :) Eller, jag har massor med saker här i livet! Det gäller bara att våga ta steget.
Deprimerad? MER D-VITAMIN!!!
Ska inte bli långvarig. Ganska tråkigt inlägg va?
Tjabarå!
Haha, ja juste, det har jag ju! Hade nästan glömt bort det. Nae då, varit lite slarvig med bloggandet bara.
Det går bra nu! träningen alltså ;)
I fredags bedrev jag mitt andra banpass i Stadium Arena, där det stod 2*8*200m med 35sek vila. Bestämde mig att köra med lättviktarna, vågar inte riskera något med "spiksen" så jag hade inte speciellt höga förväntningar på mig själv. 35, 36sek kanske är ett realistiskt tempo? Sagt och gjort, startade igång intervallerna, kroppen kändes avslappnad och jag rullade in på 32sek. Och så blev det. 32,32,32,32,32, osv.... Skönt! Då är man inte allt för fartblind iallafall, med tanke på så få kvalitétspass jag har bedrivit på siståne. Fick också ihop hyfsad mängd denna vecka. 86km. Ja, inte så mycket kanske, men det gäller att stegra upp det gradvis :) Kroppen svarar positivt iallafall.
Annars så gör jag inte speciellt mycket mer än att träna och studerar i schooolis. Dock så är det inte mycket till studerande. Trodde aldrig att ett gymnasium kunde vara så soft som denna :P
Målar gör jag väl ca 1-2tim/dag. Kanske lägger upp lite bilder på min samling senare ;)
Nu i helgen var jag nere i varberg och besökte en som står mig mycket nära. Det var mycket trevligt, och också betydligt mindre snö vid västkusten. Skööönt!
Och när man kommer hem så ligger det ännu mera snö i Norret. Usch, och vintern har precis börjat :S
Det är känns ganska meningslöst, men jag tänkte att det ändå var dags att skriva ett inlägg. Men vad ska man mer skriva? (löpning, löpning, löpning) Det är i praktiken det ända jag tänker på. Måste ha något annat också! uuuuh. Men o andra sidan har man ju något iallafall :) Eller, jag har massor med saker här i livet! Det gäller bara att våga ta steget.
Deprimerad? MER D-VITAMIN!!!
Ska inte bli långvarig. Ganska tråkigt inlägg va?
Tjabarå!
Eurovisionabstinens!!!
Tjaba!
Ja, här sitter jag och är belåten efter ett långpass på 20km ute på himpafältet.
Men Alex? skiter du i högskolemässan uppe i Stockholm, som alla tredjeklassare skulle åka upp till idag?
Näe vilken skolkare jag är! Varför åkte jag inte med 7.15 bussen? :O
Men snälla, som om jag inte har tittat på högskoleutbildningar innan? Jag har redan mina planer på vad jag ska utbilda mig till efter gymnasiet, så jag förlorar nog inget speciellt på den biten ;) Lite sovmorgon är ju inte fel det heller :P
Annars så sitter jag här och har Eurovisionabstinens :) Som några trogna bloggläsare vet, är ja en nörd av Eurovision, har varit det sedan 2001 ;P
Kan inte riktigt avgöra vilken som är den bästa låten sedan dess? Finns så mycket bra :S
Aja, just nu lyssnar jag på några kvinnliga artister. Man kan ju inte annat än att hålla med om att dom, förutom deras vackra stämmar, är "ganska" snygga? ;D
1. Ryssland 2007 - http://www.youtube.com/watch?v=QXk18RdxPZM
2. Ukraina 2008 - http://www.youtube.com/watch?v=eRF94MGwCmU&feature=&p=EB7E8E63C4605719&index=0&playnext=1
3. Albanien 2009 - http://www.youtube.com/watch?v=kdDgXmMk_rc
Det här är dock bara 3 av 50 låtar som jag tycker är sjukt bra!
Ja, här sitter jag och är belåten efter ett långpass på 20km ute på himpafältet.
Men Alex? skiter du i högskolemässan uppe i Stockholm, som alla tredjeklassare skulle åka upp till idag?
Näe vilken skolkare jag är! Varför åkte jag inte med 7.15 bussen? :O
Men snälla, som om jag inte har tittat på högskoleutbildningar innan? Jag har redan mina planer på vad jag ska utbilda mig till efter gymnasiet, så jag förlorar nog inget speciellt på den biten ;) Lite sovmorgon är ju inte fel det heller :P
Annars så sitter jag här och har Eurovisionabstinens :) Som några trogna bloggläsare vet, är ja en nörd av Eurovision, har varit det sedan 2001 ;P
Kan inte riktigt avgöra vilken som är den bästa låten sedan dess? Finns så mycket bra :S
Aja, just nu lyssnar jag på några kvinnliga artister. Man kan ju inte annat än att hålla med om att dom, förutom deras vackra stämmar, är "ganska" snygga? ;D
1. Ryssland 2007 - http://www.youtube.com/watch?v=QXk18RdxPZM
2. Ukraina 2008 - http://www.youtube.com/watch?v=eRF94MGwCmU&feature=&p=EB7E8E63C4605719&index=0&playnext=1
3. Albanien 2009 - http://www.youtube.com/watch?v=kdDgXmMk_rc
Det här är dock bara 3 av 50 låtar som jag tycker är sjukt bra!
Löpstilar
Tjaba bloggen!
Onsdag idag då, kallt men ändå väldigt syrerik luft ligger över Norrköpingsområdet. Själv sitter jag i skolan och har just nu rast, så jag tänkte att ett blogginlägg kan man klämma in då. På förmiddagen hade jag ingen lektion, så jag stack upp till Kolmården och köttade lite backar. 8*90sek/joggvila nerför blev det. Hyfsat nice, kroppen svarade bra tycker jag men är fortfarande lite klen för ge det "lilla extra". Men det kommer väl får vi hoppas :)
Jag tänkte igårkväll på vilken löpare som har/haft det aboslut optimalaste löpsteget? Dvs, vem som sprang mest ekonomiskt och snyggast?
Jag kom på 3st som är värda att nämna:
1. Hicham El Querrouj Marocko - En helt fantastisk löpare! hade 1500m som huvuddistans men sprang även upp till 5000m. Den största meriten jag tycker att han har gjort var under OS i Athen 2004 då han avslutade sista 800m på 1500m på 1.46!!! Helt sjukt bra! Och hans löpsteg! Enligt mitt tycke springer han bäst av alla världslöpare genom tiderna. Svagt frammåtlutat stil, en steglängd som naturligt skiftar då han gör fartökningar/sänkningar, mycket starkt bålparti och höftparti då han har en höjd lodlinje, dvs han springer högt vilket gör att benen pendlar väldigt naturligt!
2. Kenenisa Bekele Etiopien - Sjukt duktig låndistanslöpare, som både har satt världsrekord på 5000m och 10 000m. Båda tiderna är mycket imponerande! Det som gör Bekele till en enastående löpare är hans förmåga att avsluta sista varvet på med en skrämmande tid! Det är inte sällan sista varvet går på 54sek! När det gäller Bekeles löpstil så tycker jag även att den är helt optimal. Avslappnad överkropp, snabb markkontakt som ger ett svävande löpsteg. Han har en stor bredd när det gäller framgångar, då han även har stora meriter i Terränglöpning.
3.Pekka Vasala Finland - 60-70 talets "Blåband - löpare". Tycker personligen att det var efter honom som 1500m slog igenom på allvar med framgångsrika 1500m löpare. Den största meriten gjorde han under OS i München 1972 då han kammade hem ett guld. Det som gör hans löpsteg så snyggt var att han VERKLIGEN sprang som en gasell! Såg hur lätt som helst, sök os münchen 1500m så förstår ni varför ;)
Jag skulle grymt gärna vilja ha hans löpsteg. Snabb markkontakt, spänstigt steg så det står hej till och ett hjulliknande löpsteg som uppstår vid högre hastigheter.
Vem är då den löparen som jag tycker har det optimalaste löpsteget? Svaret är: Hicham!
Men egentligen så kan man inte säga så, eftersom alla dessa 3 har nått toppade framgångar. Likaså kan man ju nämna Haile Gebrselassies framgångar med VM och OS guld på 10 000m, världsrekord på Marathon. Borde inte han också nämnas då? Med han framgångar: Ja men personligen når han inte det optimalste löpstilen, då hans utåtroterade armsving gör att han hoppar ner lite på snygghetsskalan :P
Men han har nått lika stora framgångar (om inte mer) än dom andra så han är lika stor löpare som dom :)
Därför är min slutsats: Ingen springer snyggast! Alla har sin egna löpstil.
Men är man tvungen så väljer jag Hicham ;P
Vad tycker ni?
Onsdag idag då, kallt men ändå väldigt syrerik luft ligger över Norrköpingsområdet. Själv sitter jag i skolan och har just nu rast, så jag tänkte att ett blogginlägg kan man klämma in då. På förmiddagen hade jag ingen lektion, så jag stack upp till Kolmården och köttade lite backar. 8*90sek/joggvila nerför blev det. Hyfsat nice, kroppen svarade bra tycker jag men är fortfarande lite klen för ge det "lilla extra". Men det kommer väl får vi hoppas :)
Jag tänkte igårkväll på vilken löpare som har/haft det aboslut optimalaste löpsteget? Dvs, vem som sprang mest ekonomiskt och snyggast?
Jag kom på 3st som är värda att nämna:
1. Hicham El Querrouj Marocko - En helt fantastisk löpare! hade 1500m som huvuddistans men sprang även upp till 5000m. Den största meriten jag tycker att han har gjort var under OS i Athen 2004 då han avslutade sista 800m på 1500m på 1.46!!! Helt sjukt bra! Och hans löpsteg! Enligt mitt tycke springer han bäst av alla världslöpare genom tiderna. Svagt frammåtlutat stil, en steglängd som naturligt skiftar då han gör fartökningar/sänkningar, mycket starkt bålparti och höftparti då han har en höjd lodlinje, dvs han springer högt vilket gör att benen pendlar väldigt naturligt!
2. Kenenisa Bekele Etiopien - Sjukt duktig låndistanslöpare, som både har satt världsrekord på 5000m och 10 000m. Båda tiderna är mycket imponerande! Det som gör Bekele till en enastående löpare är hans förmåga att avsluta sista varvet på med en skrämmande tid! Det är inte sällan sista varvet går på 54sek! När det gäller Bekeles löpstil så tycker jag även att den är helt optimal. Avslappnad överkropp, snabb markkontakt som ger ett svävande löpsteg. Han har en stor bredd när det gäller framgångar, då han även har stora meriter i Terränglöpning.
3.Pekka Vasala Finland - 60-70 talets "Blåband - löpare". Tycker personligen att det var efter honom som 1500m slog igenom på allvar med framgångsrika 1500m löpare. Den största meriten gjorde han under OS i München 1972 då han kammade hem ett guld. Det som gör hans löpsteg så snyggt var att han VERKLIGEN sprang som en gasell! Såg hur lätt som helst, sök os münchen 1500m så förstår ni varför ;)
Jag skulle grymt gärna vilja ha hans löpsteg. Snabb markkontakt, spänstigt steg så det står hej till och ett hjulliknande löpsteg som uppstår vid högre hastigheter.
Vem är då den löparen som jag tycker har det optimalaste löpsteget? Svaret är: Hicham!
Men egentligen så kan man inte säga så, eftersom alla dessa 3 har nått toppade framgångar. Likaså kan man ju nämna Haile Gebrselassies framgångar med VM och OS guld på 10 000m, världsrekord på Marathon. Borde inte han också nämnas då? Med han framgångar: Ja men personligen når han inte det optimalste löpstilen, då hans utåtroterade armsving gör att han hoppar ner lite på snygghetsskalan :P
Men han har nått lika stora framgångar (om inte mer) än dom andra så han är lika stor löpare som dom :)
Därför är min slutsats: Ingen springer snyggast! Alla har sin egna löpstil.
Men är man tvungen så väljer jag Hicham ;P
Vad tycker ni?
20:00 15/11 2010
Tjaba bloggen!
Då var man proppmätt efter en riktig levermiddag hemma hos Holma da familja! Nu var det bara hälften av familjen som var hemma, eftersom endast jag och mamsen uppskattar kycklinglever x)
Aja, nog snackat om innelvsmat.
Snön försvann förra veckan, YES! Inte redo för den delen än, får vänta till jul tycker jag.
Skolan är soft, inte mycket läxor här så det är väl trevligt, men egentligen skulle jag uppskatta att slita lite mer i skolan. Kunskap ger framgång, och utsätter man inte hjärnan för arbete blir det en grå klump som man bär på.
Men jag använder den nog tillräckligt ändå om man ser till all löpträning, måleri, körlektioner, dagdrömmar mm ;)
Träningen går bra nu! Foten har inte reagerat någoningg alls förra veckan då det blev 83km i distansmängd :)
2 kvalitétspass (långintervall 6*3min och 6*105sek backintervall), 3distanspass, 1 långpass och ett renodlat styrkepass gör mitt psyke extra mottaglig för kommande träningar! Jag vill ha: Mer träning och glimmer, mer träning jag vill ja, tusen meter som glimmar....
Jag har ibland tänkt på planeten vi bor på. Om koldioxiden inte kommer ut från atmosfären borde väl jorden gradvis hettas upp?
Var det bara en ren tillfällighet att vi förra vintern hade -20 grader snö, sommaren tog slut innan augusti eller att vi får snöfall ibörjan av november?
Jag minns mycket tydligt hur milt vi hade det vintern 2007/08 eller december 06. 5-10 plusgrader?
På den norra halvan där vi bor känns det som om det går åt motsatt håll. Men vi kan ju alla bidra med fossila bränslen! Det tillverkas gott om bilar i landet! Köp! KÖP! KÖP!!!!!!
HAhaha, nej, så idiotisk är jag inte. Vad vore planeten utan den vackra natur vi lever i? Ödsligt är mitt svar.
Jag är fortfarande inte fullt säker på va jag vill göra efter jag har tagit studenten? Jag har planer om sjukgymnast eller näringsfysiolog, men vart ska man studera? Liu i Linköping, Stockholm, utomlands? Svårt att säga :/
Nae, jag tror jag ska göra något annat nu. Men vad? svårt att säga ;)
November, November, November
Tjaba!
November är nu här! Yes, älskar denna månad! Inga löv på täden, 80% gråmulet väder, leråkrar, 10m/sek i vind, nattmörker vid 4, medeltemperatur på 5grader och fåglar som lämnar landet. Kan det bli bättre?
Hur som helst, träningen går bara bättre och bättre, eftersom frakturen bara känns bättre för varje dag :) Jippie!
Den här veckan har jag fått med 2 kvalitétspass, 6*1000m med 45sek vila och 5*2min backintervall. Hur trevligt som helst! Tempot vill jag inte nämna, så imponerande var det inte. Det viktigaste är att jag kan träna på ordentligt igen :) Banpassen med spikisar får dock vänta några veckor till för säkerhetsskull, men annars så ser det ljust ut.
Har nu fått tillbaka ett annat intresse. Måleri :P Det är skönt att få hjärnan på andra tankar ibland, så därför har jag börjat måla igen. 2-3timmar per dag ungefär, räcker gott och väl för att nacken ska säga ifrån :P
Och imorgon kommer jag nog att spendera många timmar framför Tv:n då New York Marathon går, med bl.a Haile Gebrselassie på startlinjen. Det är sällan man ser honom tjurig, alltid ett leende på läpparna :D
Sen får vi se om den såkallade 2:19 mannen (Per "zigge" Synnerman) klarar sitt högt uppsatta mål. Han har ju trots allt fått en hel del kritik från ett gäng rutinerade löpare som tycker att han lägger ribban alldeless för högt. 2:30 vore mer än godkänt enligt dom.
Jag tror dock att han kan överträffa många! 2:24 blir hans sluttid, tror jag personligen, men det får vi se.
November är ju känd som en deprimerande månad då vintern börjar komma, samt att solen inte visar sig så ofta för oss nordbor. Ett tips är att äta D-vitamin tillskott just för att undvika depressioner, just för att vi inte får tillgång till solens strålar under dessa mörka perioder. Om ni är skeptiska till kosttillskott, så ät rikligt med fet fisk, där finns det också gått om D-vitamin.
http://www.kostdoktorn.se/vintersol-och-depressioner - En läsvärd länk om vintersol och depressioner
November är nu här! Yes, älskar denna månad! Inga löv på täden, 80% gråmulet väder, leråkrar, 10m/sek i vind, nattmörker vid 4, medeltemperatur på 5grader och fåglar som lämnar landet. Kan det bli bättre?
Hur som helst, träningen går bara bättre och bättre, eftersom frakturen bara känns bättre för varje dag :) Jippie!
Den här veckan har jag fått med 2 kvalitétspass, 6*1000m med 45sek vila och 5*2min backintervall. Hur trevligt som helst! Tempot vill jag inte nämna, så imponerande var det inte. Det viktigaste är att jag kan träna på ordentligt igen :) Banpassen med spikisar får dock vänta några veckor till för säkerhetsskull, men annars så ser det ljust ut.
Har nu fått tillbaka ett annat intresse. Måleri :P Det är skönt att få hjärnan på andra tankar ibland, så därför har jag börjat måla igen. 2-3timmar per dag ungefär, räcker gott och väl för att nacken ska säga ifrån :P
Och imorgon kommer jag nog att spendera många timmar framför Tv:n då New York Marathon går, med bl.a Haile Gebrselassie på startlinjen. Det är sällan man ser honom tjurig, alltid ett leende på läpparna :D
Sen får vi se om den såkallade 2:19 mannen (Per "zigge" Synnerman) klarar sitt högt uppsatta mål. Han har ju trots allt fått en hel del kritik från ett gäng rutinerade löpare som tycker att han lägger ribban alldeless för högt. 2:30 vore mer än godkänt enligt dom.
Jag tror dock att han kan överträffa många! 2:24 blir hans sluttid, tror jag personligen, men det får vi se.
November är ju känd som en deprimerande månad då vintern börjar komma, samt att solen inte visar sig så ofta för oss nordbor. Ett tips är att äta D-vitamin tillskott just för att undvika depressioner, just för att vi inte får tillgång till solens strålar under dessa mörka perioder. Om ni är skeptiska till kosttillskott, så ät rikligt med fet fisk, där finns det också gått om D-vitamin.
http://www.kostdoktorn.se/vintersol-och-depressioner - En läsvärd länk om vintersol och depressioner
